Expert tror inte på regering över blockgränsen

Långdragna förhandlingar om makten väntar i Danmark. Mette Frederiksen (S) har sträckt ut handen till den blå sidan för en bred regering över blockgränsen. –Det ska inte uteslutas att det går vägen, men jag tror inte att hon lyckas, säger politiske kommentatorn Erik Holstein.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen räknar med att sätta sig vid förhandlingsbordet och söka stöd för en blocköverskridande regering.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen räknar med att sätta sig vid förhandlingsbordet och söka stöd för en blocköverskridande regering.

Foto: Martin Sylvest/Ritzau/AP/TT

Danmark2022-11-02 03:19

Ett spännande folketingsval utmynnar i en oviss framtid för dansk politik, säger Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet.

– Nu öppnas det för ganska intressanta och långvariga regeringsförhandlingar, säger Stubager till TT.

Trots att det röda blocket når egen majoritet i folketinget – 90 mandat – siktar avgående statsminister Mette Frederiksen (S) på att bilda en bred regering över blockgränsen. Något hon aviserade redan när hon utlyste val för fyra veckor sedan.

Troligt med renodlad röd regering

– Det ska inte uteslutas att det går vägen, men jag tror inte att hon lyckas. Det mest troliga är att Frederiksen bildar en regering inom sitt eget parlamentariska underlag, säger Erik Holstein, politisk kommentator vid tidningen Altinget, till TT.

Om S-ledaren trots allt lyckas är det mest troligt att det blir en regering med Socialdemokratiet, Venstre och nya Moderaterne, säger Holstein.

– Jakob Ellemann-Jensen (partiledare för Venstre) har avvisat alla inviter från Frederiksen under valrörelsen, men började öppna upp för det något under valnatten, säger Holstein.

Holstein tror att den mest sannolika regeringen blir S tillsammans med Radikale venstre (RV) och Socialistisk folkeparti (SF), båda har agerat stödpartier till regeringen under den föregående mandatperioden.

– Det är ett rätt realistiskt scenario om förhandlingar över mitten brakar samman, säger Holstein.

Kan inte ställa stora krav

Detta trots att Radikale venstre har varit kritiskt mot S strama invandringspolitik och dessutom var det RV som tvingade Frederiksen att utlysa ett val. Annars väntade en misstroendeförklaring mot statsministern på grund av regeringens hantering av minkskandalen under pandemin.

– Det är det stora problemet. Oavsett om Radikale ska med i en regering över mitten eller en till vänster måste partiet omvärdera vissa av sina ståndpunkter. Och de kan inte ställa så många krav eftersom de har gjorde ett så dåligt val, säger Erik Holstein.

Radikale venstre bildades redan 1905 och är ett av de traditionella partierna i folketinget, men fick nu blott 3,8 procent av rösterna och endast sju mandat. Det är partiets sämsta val genom tiderna och dagen efter valet meddelade partiledaren Sofie Carsten Nielsen att hon avgår från sin post.

Även partier inom det blåa blocket har flörtat med RV efter valet.

– Det enda som kan uppväga Radikales stora tapp av mandat är att komma i regeringsställning, oavsett om det är över mitten eller till vänster, säger Erik Holstein.

"En enorm besvikelse"

Länge på valnatten såg den tidigare statsministern Lars Løkke Rasmussen och hans nya Moderaterne ut att bli vågmästare med sina 16 mandat, men när det röda blocket nådde egen majoritet förlorades den positionen.

– Det var en enorm besvikelse för honom. Om han inte kommer in i regering nu tror jag att det blir mycket svårt för Løkke. För den folketingsgrupp han har är i princip helt politiskt oerfaren. De kommer att vara odisciplinerade och begå massa misstag, säger Holstein.

Moderaterne har sagt att partiet inte tillhör något av blocken, men partiets väljare kommer från den blå sidan.

– Och det gör väl att det finns någon gräns för hur mycket Moderaterne kan göra med de röda partierna utan att tappa ganska fort i mätningarna, säger statsvetarprofessorn Rune Stubager.

Fakta: Folketingsvalet

Socialdemokratiet, Socialistisk folkeparti, Enhedslisten, Radikale venstre och Alternativet tillhör det röda blocket, som tillsammans skrapade ihop 87 mandat i valet till det danska parlamentet. Med tre av de fyra så kallade nordatlantiska mandaten – ett färöiskt och två grönländska – når det röda blocket 90 av 179 stolar i folketinget.

Det blå blocket med Venstre, Konservative folkeparti, Liberal alliance, Nye Borgerlige, Danmarksdemokraterne och Dansk folkeparti får tillsammans 72 mandat.

Moderaterne, som placerat sig i mitten utan att välja blocksida, får 16 mandat och blir med det tredje största parti i folketinget efter Venstre (23 mandat) och Socialdemokratiet (50).

Socialdemokratiet fick 27,5 procent av rösterna och gjorde sitt bästa val sedan 2001.

Det gamla maktpartiet Venstre fick endast 13,3 procent av rösterna och 23 mandat – det är 19 färre stolar än vid valet 2019 och en nedgång med närmare tio procentenheter. Valresultatet var partiets sämsta sedan 1988.

Totalt tolv partier nådde över spärren på två procent och får mandat i folketinget. Kristendemokraterne och Frie Grønne lyckades inte ta sig över spärren.

Valdeltagandet slutade på 81,4 procent, den lägsta siffran på mer än 30 år.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!