– Jag vill framhäva att kommissionen bekräftar det jag själv har sagt under hela förloppet. Nämligen att jag som statsminister inte visste att det inte fanns någon rättslig grund, säger Mette Frederiksen på en presskonferens.

Presskonferensen hålls dagen efter att den så kallade minkkommissionen lagt fram sina slutsatser om minkskandalen, bland annat att statsministern gav "objektivt sett grovt vilseledande" uppgifter när hon hösten 2020 meddelade att alla 15 till 17 miljoner minkar i Danmark skulle avlivas som en förebyggande smittskyddsåtgärd.

– Jag har uppfyllt min sanningsplikt och har inte haft för avsikt att säga något som inte var korrekt, säger Frederiksen, som därtill anser att det inte finns någon grund för ett riksrättsåtal mot henne.

Ministrar på rad

En lång rad ministrar skrider till regeringens försvar vid pressträffen.

Hälsominister Magnus Heunicke säger att det vid den tidpunkten fanns en stor oro för att virusmutationen som spreds bland minkar skulle kunna göra framtida covidvaccin mindre effektiva. Han hänvisar till att den danska smittskyddsmyndigheten SSI hade varnat för en "betydande risk för folkhälsan".

Livsmedels- och lantbruksminister Rasmus Prehn säger att de var tvungna att agera snabbt och att minkuppfödarna hamnade i en "beklaglig situation". Näringsminister Simon Kollerup gör gällande att en spridning av virusmutationen hade kunnat gå ut över Danmarks export.

Justitieminister Mattias Tesfaye medger att regeringen gjorde fel men konstaterar att den återkommande har bett om ursäkt för det.

– I våra ögon kunde en ansvarsfull regering inte ha gjort något annat, säger statsminister Mette Frederiksen, som föreslår en rad byråkratiska förändringar för att undvika liknande hantering i framtiden.

"Bara en utväg"

Den danska minknäringen var världsledande i flera årtionden, men gick i graven i och med massavlivningen.

I dagstidningen Berlingske beskrivs kommissionens kritik som historisk och som en granatchock för de inblandade tjänstemännen.

"Men den största skandalen kan mycket väl vara att de som är dessa tjänstemäns arbetsgivare – regeringen – inte ställs till svars", skriver ledarskribenten.

Jyllands-Posten skriver att det finns ett "före" och ett "efter" torsdagen den 30 juni, oaktat om folketinget i slutänden väcker ett riksrättsåtal mot Frederiksen eller inte.

"Här och nu finns det bara en utväg för Mette Frederiksen, och det är att avgå", står det där.

Weekendavisen beskriver det som att regeringen har offrat tjänstemännen för att själv undkomma konsekvenser. Tidningen Politikens ledarsida skriver att förtroendet för demokratin riskerar att drabbas om regeringens stödpartier inte ser till att det sker en oberoende utredning om huruvida riksrättsåtal borde väckas. Den linjen är även Kristeligt Dagblad inne på.

Upp till folketinget

Mette Frederiksens och regeringens framtid avgörs dock av allt att döma av folketinget.

Oppositionella och andra kritiska röster kräver att saken tas vidare i en utredning av oberoende jurister som kan ta ställning till om det finns grund för ett riksrättsåtal. Men för en sådan krävs ett majoritetsbeslut.

Den socialdemokratiska regeringens stödpartier Enhedslisten och Socialistisk Folkeparti motsätter sig en sådan utredning, vilket innebär att en majoritet är väldigt osannolik.