Minkkommissionen har sedan förra våren utrett turerna i det som beskrivits som en av de största politiska skandalerna i modern tid i Danmark. I rädsla för att bli ett "nytt Wuhan" – världens nya smittohärd för coronaviruset – massavlivades 15–17 miljoner minkar i landet under hösten 2020.

Detta eftersom en muterad variant av viruset, som spridit sig till människor, hade upptäckts i vissa minkbesättningar i landet. Det fanns dock inget stöd i lagen för att avliva även friska djur.

Kritik mot statsministern?

På torsdagen levererar kommissionen sin slutrapport till folketinget. Statsminister Mette Frederiksen (S) säger till Berlingske att hon väntar sig att kommissionen kommer med "häftig kritik" mot regeringen, rapporterar nyhetsbyrån Ritzau.

Att den socialdemokratiska regeringen kommer få hård kritik för sin hantering av frågan är att vänta, men det är oklart hur högt i hierarkin kritiken slår.

– Den stora frågan är i vilken omfattning kritiken är riktad primärt mot statsministern Mette Frederiksen, säger Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet.

Det enda politiska offer som fallet har krävt hittills är den dåvarande livsmedelsministern Mogens Jensen (S), som avgick kort efter att skandalen blev offentlig. Förra veckan rapporterade tidningen Weekendavisen – som har läst centrala delar av ett utkast till rapporten – att just miljö- och livsmedelsdepartementet kommer att kritiseras hårdast.

Indirekt måltavla

Men även statsministeriet – ungefär statsministerns stab – väntas få kritik, och riktas den mot departementschefen Barbara Bertelsen är också Mette Frederiksen indirekt en måltavla, framhåller Rune Stubager.

– Om Bertelsen blir indragen så blir det svårare att argumentera för att statsministern inte är inblandad, säger statsvetarprofessorn.

Minkkommissionens rapport är ingen dom utan vad som sker därefter är upp till folketinget.

Frederiksen säger till Berlingske att hon anser att det inte finns någon grund för att ställa henne inför riksrätt för hanteringen av frågan. Oppositionspartier som Dansk Folkeparti och Konservative anser dock att advokater ska gå igenom rapporten och värdera om statsministern gjort något som kan ligga till grund för ett sådant åtal, rapporterar Danmarks Radio.

"En misstroendeförklaring"

I slutändan krävs det en majoritet i parlamentet för att väcka ett riksrättsåtal mot statsministern eller någon annan person, vilket i nuläget innebär att något av S-regeringens stödpartier måste ställa sig bakom ett sådant initiativ.

– Om även stöttepartierna röstar för en riksrätt mot statsministern är det att likställa med en misstroendeförklaring mot henne. Då tror jag att hon utlyser ett nytt val, säger Rune Stubager.

I ett sådant läge skulle regeringen kunna säga att massavlivningen var nödvändig för att skydda befolkningen och att man redan från början av pandemin var tydlig med att misstag kan komma att begås.

– Statsministern kan försöka göra valet till en folkomröstning om hanteringen av coronapandemin, säger Rune Stubager.