– Jag är först och främst tacksam över att så många danskar ger det här politiska projektet en chans, säger den tidigare statsministern, som lämnat sitt gamla parti Venstre och håller på att bilda ett nytt.
Än så länge återstår dock många frågor. Till exempel saknas ännu ett partiprogram och även kandidater utöver Løkke Rasmussen själv.
– Vi är inte ett parti. Det har vi inte heller blivit i dag. Nu har vi passerat en viktig milstolpe. Men när vi väl skapar ett parti och det gör vi efter kommunvalet, så har vi rätt att ställa upp, säger han.
Underskrifter krävs
För att få ställa upp i valet till folketinget krävs underskrifter från 20 182 röstberättigade väljare som förklarar att de stödjer att partiet ställer upp till val, vilket Løkke Rasmussen nu uppnått.
Det är den nuvarande regeringen som avgör när nästa val ska hållas, men det ska ske senast under 2023.
Lars Løkke Rasmussen deklarerade på nyårsdagen att han skulle lämna sitt gamla parti Venstre efter 40 års medlemskap. Därefter inledde han arbetet med att bygga ett politiskt nätverk med personer som vill diskutera och formulera politiska förslag tillsammans med honom.
Verka inom mitten
Han har redan från början sagt att om nätverket får tillräckligt stöd så kommer han att starta ett nytt parti. Ett partiprogram kommer att presenteras först efter de danska kommun- och regionvalen, som hålls i november. Men hans mål är att verka inom mitten i dansk politik för att hålla ytterkantspartierna borta från inflytande.
Lars Løkke Rasmussen var Danmarks statsminister i två perioder, först mellan 2009 och 2011 och sedan mellan 2015 och 2019. Att det är den posten han siktar på igen säger han inte, men ambitionerna är höga:
– Jag ska inte uttrycka förväntningar. Vi har en klar ambition att komma in i folketinget, optimalt på ett sätt som gör att en regeringsbildning inte kan genomföras utan vår medverkan, utan att vi har en avgörande röst.
Rättad: I en tidigare version av texten uppgavs fel period då Lars Løkke Rasmussen varit Danmarks statsminister.