Det var den 4 november i fjol som Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) kallade till en extrainsatt presskonferens för att meddela att landets 15 miljoner minkar mÄste avlivas sedan en muterad version av covid-19 spridit sig frÄn minkar till mÀnniskor.
Bara nÄgra dagar senare avslöjades det att det inte fanns laglig grund för att Àven avliva friska djur.
ââRegeringen var inte medveten om att det inte fanns nĂ„gon rĂ€ttslig grund nĂ€r vi fattade beslutet i förra veckan. Hade vi varit det sĂ„ hade vi erkĂ€nt det öppet och Ă€rligt, sade Frederiksen under en frĂ„gestund i folketinget fem dagar efter det att beslutet blev offentligt.
En miljon dokument
Hon sade senare att hon borde ha ingripit, men att ansvaret för att agera lÄg pÄ dÄvarande livsmedelsministern Mogens Jensen (S). NÄgra dagar tidigare hade Jensen avgÄtt frÄn sin post.
ââDet handlar inte om att ducka för ansvar. Det Ă€r sĂ„ ministersystemet i Danmark fungerar, sade Frederiksen.
Fler huvuden kan dock komma att rulla för det som har beskrivits som en av de största politiska politiska skandalerna i modern tid i Danmark. Den minkkommission som folketinget tillsatte i vÄras har under en lÄng tid samlat in över en miljon dokument och mejl för att kartlÀgga hÀndelseförloppet. Nu ska allt kompletteras med vittnesmÄl.
Internt mejl i fokus
Ett mejl som kan komma att spela stor roll framöver skickades internt mellan tjÀnstemÀn i miljö- och livsmedelsdepartementet redan i september förra Äret.
DÀr fastslÄs det, flera veckor före Mette Fredriksens presskonferens, att det inte finns nÄgon laglig grund för att avliva friska djur. Budskapet upprepas av departementets dÄvarande avdelningschef Tejs Binderup under torsdagens förhör.
ââDet har inte funnits nĂ„gon tvekan hos oss, sĂ€ger han.
Under hösten kommer sammanlagt 61 förhör hĂ„llas med exempelvis departementsanstĂ€llda, myndighetspersoner, branschföretrĂ€dare och ministrar. Sist ut pĂ„ listan â den 9 december â Ă€r statsminister Mette Frederiksen.
Och minkkommissionens uppdragsbeskrivning Àr anmÀrkningsvÀrt skarpt riktad mot framför allt statsministerÀmbetet, sÀger Michael GÞtze, professor i förvaltningsrÀtt vid Köpenhamns universitet, till nyhetsbyrÄn Ritzau.
ââDet Ă€r den skarpaste utgĂ„ngspunkten vi nĂ„gonsin har sett för en kommission, sĂ€ger Michael GĂžtze.
En "huvudmisstĂ€nkt" â statsministern
Den tydliga avgrÀnsningen Àr en styrka eftersom kommissionen kan gÄ rakt pÄ sak, menar GÞtze. Samtidigt kan det starka strÄlkastarljuset mot det danska regeringskansliet ocksÄ vara en svaghet eftersom det kan bli svÄrt att belysa andras ansvar i hanteringen.
ââUppdragsbeskrivningen Ă€r skriven utifrĂ„n en förestĂ€llning om en "huvudmisstĂ€nkt" â nĂ€mligen statsministern. Det kan visa sig vara en nackdel, för man kan tappa helhetsperspektivet, sĂ€ger GĂžtze.
ââHela apparaten â sĂ€rskilt miljö- och livsmedelsdepartementet â blir kanske felaktigt gjord till andrafiolen, fortsĂ€tter han.
StÀlls inför riksrÀtt?
Kommissionen kommer inte avkunna nÄgon dom nÀr den ska slutrapportera sitt uppdrag i april nÀsta Är. Vad nÀsta steg blir Àr upp till folketinget att fatta beslut om.
Ett tÀnkbart scenario Àr att statsminister Mette Frederiksen stÀlls inför riksrÀtt.
ââOm Mette Frederiksen Ă„talas Ă€r en hypotetisk och politisk frĂ„ga. Men redan nu Ă€r det fastslaget att regeringen har handlat olagligt i minkfrĂ„gan, för det har regeringen sjĂ€lv medgett. DĂ€rför kan det teoretiskt vara en grund för ett riksrĂ€ttsĂ„tal, sade Frederik Waage, professor i juridik vid Syddansk universitet i Odense, till TT i slutet av augusti.
Det krÀvs en majoritet i det danska parlamentet för att vÀcka ett riksrÀttsÄtal, vilket i nulÀget innebÀr att nÄgot av S-regeringens stödpartier mÄste stÀlla sig bakom ett sÄdant initiativ.