På tisdag går det danska folket till valurnorna i de 98 kommunerna och fem regionerna. Det senaste kommunvalet för fyra år sedan var historiskt för Dansk Folkeparti (DF). För första gången fick det invandringskritiska partiet en borgmästare – den danska motsvarigheten till Sveriges kommunalråd – i en kommun när Karsten Nielsen intog posten på ön Læsø i Kattegatt.

Stort tapp 2019

Där och då red Dansk Folkeparti på en nationell framgångsvåg. Vid folketingsvalet 2015 blev DF det näst största partiet i Danmark efter Socialdemokratiet och med 21,1 procent av rösterna kunde Dansk Folkeparti agera stödparti till den dåvarande borgerliga Venstreregeringen.

Sedan dess har mycket hänt – både på Læsø, landets minsta kommun med drygt 1 800 invånare, och på nationell nivå.

Vid folketingsvalet 2019 rasade Dansk Folkeparti till 8,7 procent och förlorade 21 av sina 37 mandat i parlamentet. I somras blev partiet av med sin enda borgmästarpost när Karsten Nielsen bytte till Venstre.

– Dansk Folkeparti har egentligen aldrig riktigt fått till någon stor succé på kommunal nivå, säger Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet.

En förklaring är interna stridigheter i partiet på lokal nivå, säger Ulrik Kjær, statsvetarprofessor vid Syddansk universitet.

– Dansk Folkeparti har lyckats nå inflytande i en del kommuner, men i många kommuner har de krigat internt. De har förlorat ungefär en femtedel av sina kommunpolitiker. Det sänder en signal om att de inte kan enas internt och det är farligt i ett kommunval, säger Ulrik Kjær.

Den andra förklaringen är att partiets hjärtefrågor som kritik mot invandring och EU-motstånd spelar en marginell roll på kommunal nivå.

– I den mån det förekommer på kommunal nivå kan det exempelvis handla om könsindelad simundervisning eller vilken typ av mat som ska serveras i kommunernas institutioner. I Randers kom det för några år sedan ett krav om att det skulle serveras griskött, säger Rune Stubager.

"Saknar hjärtefrågor"

Partiet har inte heller lyckats konkurrera om väljarna i frågor som äldreomsorg eller skolan.

– Dansk Folkeparti saknar hjärtefrågor på kommunal nivå, säger Ulrik Kjær.

Nu får dessutom Dansk Folkeparti konkurrens av ett annat högerpopulistiskt parti. Nye Borgerlige nådde endast ett kommunfullmäktigemandat (i Hillerød) vid valet 2017, men två år senare kom partiet för första gången in i folketinget.

– Om du frågar partierna själva skulle de säga att de inte är konkurrenter, men om du frågar mig så är de verkligen konkurrenter, säger Ulrik Kjær.

Nu ställer Nye Borgerlige, som grundades för blott sex år sedan, upp med kandidater i 95 av 98 kommuner.

– Det blir intressant att följa. De har bättre kandidater än de hade senast, många av Nye Borgerliges kandidater har kommit från andra partier. Inte minst från Dansk Folkeparti, säger Rune Stubager.

Inför det stundande valet har Nye Borgerlige nu sju kommunfullmäktigemandat, sedan avhoppare bytt till partiet. Många av kandidaterna är dock nya inom politiken och Nye Borgerlige har uteslutit ett par kommunpolitiker den senaste tiden.

Hotade journalist

En kandidat blev utesluten på grund av en äldre kommentar på Facebook där han skrev: "Jag dödar gärna en muslim eller två". En annan får inte ställa upp i kommunvalet efter att ha riktat hot mot en journalist. Totalt har runt 60 partimedlemmar blivit uteslutna genom åren.

– Det är svårt att säga om detta är något som väljarna bryr sig om. Anledningen till att Nye Borgerlige har en god chans i en rad kommuner är att de har väldigt aktiva kandidater, säger Ulrik Kjær.

Med runt 17 000 medlemmar är Nye Borgerlige Danmarks tredje största parti sett till antalet medlemmar, men hur mycket framåt partiet kan tänkas gå i kommunvalet är det svårt att sia om.

– De kan få allt mellan fem och 50 mandat. Även vid valet 2017 var de nära att få fler mandat än det enda de fick, säger Ulrik Kjær.