Enligt den danska SVM-regeringen – Socialdemokratiet, Venstre och Moderaterne – ska avskaffandet av den stora bönedagen, som infaller den fjärde fredagen efter påsk, skapa utrymme för bland annat ökade försvarsutgifter. Målet är att utgifterna ska ligga på två procent av BNP per år från och med 2030.
– Om vi inte reformerar, prioriterar och får ännu fler människor i arbete kan vi lägga ner de ambitioner vi har som samhälle, sade statsminister Mette Frederiksen (S) i sitt öppningstal i folketinget efter julledigheten.
"Försvaret som gisslan"
De nio oppositionspartierna riktar dock gemensam kritik mot regeringen, som tillträdde i mitten av december. Detta eftersom partierna säger att det ställts ett krav på att de ska rösta ja till förslaget för att bli inbjudna till förhandlingar om en försvarsuppgörelse, skriver nyhetsbyrån Ritzau.
– Det är ett oerhört aggressivt sätt att förhandla på och det är maktfullkomligt, säger Alex Vanopslagh, partiledare för Liberal alliance, till TV2.
Søren Pape Poulsen, partiledare för Konservative, instämmer:
– Regeringen ska sluta upp med att ta försvaret som gisslan. Det kan inte vara så att man inte får diskutera det danska försvarets inriktning de kommande tio åren för att man inte vill avskaffa en helgdag. Det är ju absurt, säger Pape Poulsen.
På en pressträff efter talet undvek dock statsministern att svara på om regeringen har ställt ett sådant krav.
– Vi får höra med partierna om de har andra förslag på hur finansieringen ska gå till, sade Frederiksen, flankerad av Venstreledaren Jakob Ellemann-Jensen och Moderaternas partiledare Lars Løkke Rasmussen.
Vill ha folkomröstning
Även utan oppositionspartiernas stöd kommer SVM-regeringen få igenom lagförslaget, men Frederiksen sade att hon eftersöker en bred försvarsuppgörelse.
Kyrkan och fackföreningsrörelsen är också kritiska till att avskaffa helgdagen. Facket vill se en folkomröstning om förslaget och ska det bli verklighet måste en tredjedel (60 mandat) av folketingets ledamöter ställa sig bakom ett sådant initiativ.
I nuläget är det dock endast Nye borgerlige, Enhedslisten och Dansk folkeparti (som samlar 16 mandat) som önskar sig en folkomröstning.