På torsdag inleds riksrättsprocessen mot den tidigare invandrings- och integrationsministern Inger Støjberg (då Venstre), som 2016 gav en olaglig instruktion om att skilja asylsökande par åt, där den ena parten var minderårig.

En granskningskommission har kommit fram till att Støjberg var medveten om att instruktionen var lagvidrig och slår även fast att den bröt mot såväl Europakonventionen som FN:s barnkonvention.

Folketinget väckte riksrättsåtal mot Støjberg i början av februari i år och kort därefter lämnade hon Venstre för att bli politisk vilde i parlamentet.

"Stor överraskning"

– Det var ingen överraskning att åtal väcktes för riksrätt, men det var en stor överraskning att man tillsatte själva kommissionen, säger Frederik Waage, professor i juridik vid Syddansk universitet i Odense, till TT.

Det var den nytillträdda socialdemokratiska regeringen som tog initiativet till att tillsätta en kommission. Redan i förhandlingarna om regeringsunderlaget efter folketingsvalet sommaren 2019 var en undersökning av händelseförloppet på tapeten.

– Den kom till enbart för att Mette Frederiksen (S) blev statsminister och pressades av (stödpartiet) Radikale Venstre, säger Frederik Waage.

Om Lars Løkke Rasmussen, Venstre, fortfarande varit statsminister efter valet i juni 2019 hade undersökningen aldrig kommit till, tror Waage.

– Den initierades av politiska intressen, men när rapporten var klar blev det en juridisk fråga. Om du har en rapport, där en domare har varit med och utrett saken, som säger att Støjberg brutit mot lagen var det svårt för folketinget att bortse från det och inte resa åtal. Hjulen började snurra med rapporten, säger Frederik Waage.

Frederiksen på tur?

Det är första gången sedan 1993 och den sjätte gången i historien som en dansk minister ställs inför riksrätt, men inom kort kan en annan politiker möta samma öde.

I våras kom beskedet att en kommission ska granska hur statsminister Mette Frederiksen och andra S-ministrar hanterade frågan om att avliva landets minkbesättning sedan en muterad variant av coronaviruset spridits bland djuren. Beslutet att avliva alla minkar – även friska djur – visade sig vara lagvidrigt.

– Om Mette Frederiksen åtalas är en hypotetisk och politisk fråga. Men redan nu är det fastslaget att regeringen har handlat olagligt i minkfrågan, för det har regeringen själv medgett. Därför kan det teoretiskt vara en grund för ett riksrättsåtal, säger Frederik Waage.

Samtidigt krävs det att det finns en majoritet i folketinget för att väcka ett sådant åtal.

– Just nu är det inte troligt med en majoritet för ett åtal, men kanske om det kommer en ny regering efter ett nytt val, säger Waage.

Danmark har inga fasta mandatperioder, utan det är sittande regering som utlyser folketingsval. Det måste dock ske inom en viss tidsgräns och i nuläget som senast den 4 juni 2023.

– Det är i huvudsak en politisk fråga om du ska väcka åtal eller inte, men även efter valet har man möjlighet till det. Åtal kan väckas upp till fem år efter själva händelsen, säger Frederik Waage.

En politisk domstol?

Även om vägen till ett åtal må vara ett inrikespolitiskt spel bedöms själva riksrättsprocessen i Danmark vara rättssäker. Domen kan inte överklagas inom det danska rättsväsendet, men efter det att riksrätten i mitten av 1990-talet dömt den tidigare justitieministern Erik Ninn-Hansen (De konservative) till fyra månaders villkorligt fängelse överklagade han till Europadomstolen.

– Vid tidpunkten för fallet med Ninn-Hansen var det en stor debatt om riksrätten i Danmark, om det var en politisk domstol, säger Waage.

Men något gehör hos domstolen i Strasbourg fick inte den dömde ministern.

– Man bedömde att det var en rättvis rättegång efter att ha jämfört det danska systemet med andra liknande domstolar. Med det beslutet accepterades på något sätt det danska riksrättssystemet. Det är nu ingen diskussion kring dess legitimitet och att det är bara bra att hälften av riksrätten består av politiskt tillsatta domare och andra hälften av domare från Högsta domstolen, säger Frederik Waage.