Støjberg försvarar sig i riksrätten

Danmarks tidigare migrationsminister Inger Støjberg förhörs nu i riksrätten. I fokus är ett pressmeddelande från Støjberg som handlade om minderåriga asylsökande i Danmark med en vuxen make eller partner.

Den riksrättsåtalade Inger Støjberg (tidigare Venstre) möter journalister utanför riksrättens lokaler i Köpenhamn. Arkivbild.

Den riksrättsåtalade Inger Støjberg (tidigare Venstre) möter journalister utanför riksrättens lokaler i Köpenhamn. Arkivbild.

Foto: Martin Sylvest/Ritzau Scanpix/TT

Danmark2021-09-13 04:45

– Man får självklart inte ljuga i ett pressmeddelande, men man ska heller inte säga allt. Det är ju inte ett juridiskt dokument, säger Støjberg när åklagaren ställer frågor om plikten som minister att hålla sig till sanningen i pressmeddelanden.

Den 10 februari 2016 skrev Inger Støjberg i ett pressmeddelande att hon bett Utlänningsstyrelsen, som hanterar asylärenden i Danmark, att omedelbart se till att minderåriga inom det danska asylsystemet inte skulle kunna bo ihop med en vuxen make eller partner.

I pressmeddelandet framgick det inte att undantag kunde göras, trots att det måste göras en individuell prövning i varje fall.

En stor granskningskommission har slagit fast att instruktionen därmed saknade stöd i lagen och att den bröt mot andra principer samt även Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

"En chock"

Upprinnelsen till instruktionen var en artikel i den danska tidningen Berlingske, som rapporterade om barnäktenskap bland asylsökande i Danmark.

Inger Støjberg säger att det var då hon förstod att det fanns "barnbrudar" inom det danska asylsystemet.

– Det kom som en chock, säger hon.

Samma dag som artikeln publicerades i Berlingske, den 25 januari, skrev hon på sin Facebooksida:

"Det är fullständigt oacceptabelt att barnbrudar bor med sina vuxna makar på danska asylcenter. Det måste stoppas omedelbart och det ska jag omgående meddela Utlänningsstyrelsen".

Nekar till brott

I riksrätten nekar hon nu till att ha gjort något olagligt och att hon skulle ha agerat i strid med internationella konventioner. Hon framhåller att den regering hon ingick i sagt att man skulle leva upp till konventionerna, men medger att det ofta diskuterades var gränsen gick.

Hon säger också att hon vid flera tillfällen tänkte att konventionerna inte var hennes "kopp te".

– Men därifrån till att bryta mot dem var det mycket, mycket långt, säger Inger Støjberg.

Riksrätten är inne på sin femte förhandlingsdag och två och en halv dag har avsatts för att förhöra huvudpersonen Inger Støjberg, som i februari i år lämnade Venstre för att bli politisk vilde i folketinget.

Hon har tidigare sagt att hon förväntar sig en friande dom och hon har under hela processen fokuserat på själva sakfrågan snarare än om hon gjort något lagvidrigt.

Skydda flickor

Sakfrågan handlar om att skydda minderåriga flickor och därför vill hon kalla islamkritikern Ayaan Hirsi Ali som vittne i den pågående rättegången.

– Ayaan Hirsi Ali är en av de människor som enligt mig kan förklara problematiken om socialt tvång, kulturell kontroll och tvångsäktenskap och liknande, sade Støjberg.

Den kontroversiella Ayaan Hirsi Ali föddes i Somalia, men kom till Nederländerna som flykting från ett tvångsäktenskap 1992. Hon har senare blivit parlamentsledamot i Nederländerna och har brutit helt med islam. Hirsi Ali har sedan dess arbetat för en sekularisering och muslimska kvinnors rättigheter, och är sedan många år bosatt i USA.

Åklagarsidan har motsatt sig att kalla Hirsi Ali som vittne. Riksrätten ska fatta beslut om saken den här veckan.

Fakta: Riksrätten mot Inger Støjberg

+ Vad gäller saken?

En lagvidrig instruktion från februari 2016 om att skilja asylsökande par åt, där den ena parten var minderårig. En drygt 750 sidor lång rapport från en stor granskningskommission har slagit fast att instruktionen saknade stöd i lagen och att den bröt mot andra principer samt även Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Ansvaret har fallit på den dåvarande migrationsministern Inger Støjberg (då Venstre). Även om det inte finns några bevis för att Støjberg gav en direkt instruktion om att bryta mot lagen anser kommissionen att hon var medveten om att instruktionen var lagvidrig.

+ Hur fungerar riksrätten?

Det är folketinget som rest riksrättsåtal mot Inger Støjberg och detta gjordes i februari i år. Den nuvarande riksrätten består av 13 domare från Högsta domstolen och 13 domare som är utsedda av folketinget. De politiskt tillsatta domarna får inte samtidigt sitta i parlamentet. Totalt är 36 förhandlingsdagar inplanerade. Rättegången ska slutföras den 30 november och dom väntas före jul.

+ Vad kan straffet bli?

Riksrätt är den allvarligaste sanktion som det danska parlamentet folketinget kan använda mot en minister eller en regering. Vid fällande dom kan böter eller fängelse bli påföljd.

+ Vad består bevisningen av?

Instruktionen gick ut i form av ett pressmeddelande från Utlänningsstyrelsen och det utskicket är centralt i målet. Styrelsen hanterar asylärenden i Danmark och ligger under migrationsdepartementet. En stor mängd dokument, mejlkorrenspondens mellan myndighetspersoner och muntliga svar vid utfrågningar från exempelvis Inger Støjberg har framförts som bevis från såväl åklagarsidan som försvaret. Den tidigare ministern ska själv förhöras i rätten liksom en rad myndighetspersoner och experter.

+ Hur många par drabbades?

Totalt blev 22 eller 23 par åtskilda och i de flesta fall hade parterna ungefär samma ålder, men det fanns enstaka fall där det var en större åldersskillnad. Den största åldersskillnaden var 16 år. Av de 46 personerna var den yngsta flickan 15 år medan den äldste mannen var 32 år. Enligt åtalet rör det sig om en tiomånadersperiod under 2016 som instruktionen om att åtskilja par ska ha varit gällande.

+ Hur vanligt är det med riksrätt?

Sedan 1849 har det väckts riksrättsåtal vid fem tillfällen i Danmark. De fyra första skedde åren 1856–1910. Det senaste åtalet för riksrätt väcktes 1993 mot den tidigare justitieministern Erik Ninn-Hansen, De Konservative. Två år senare dömdes Ninn-Hansen till fyra månaders villkorligt fängelse för att olagligt ha stoppat familjeåterföreningarna av tamilska flyktingar från Sri Lanka.

Källor: Ritzau, Danmarks Radio, rigsretten.dk


Fakta: Inger Støjberg

Politikern Inger Støjberg är född 16 mars 1973 i Hjerk på Jylland.

Hon blev folketingsledamot för Venstre 2001 och har haft flera ministerposter under de mandatperioder som partiet har varit i regeringsställning.

Åren 2009–2011 var hon arbetsmarknadsminister och hade under det första året även ansvar för jämställdhetsfrågor.

Støjberg var migrationsminister 2015–2019 och var under åren 2015–2016 även bostadsminister.

Hon har haft flera toppositioner inom Venstre, men efter ett drygt år som partiets vice ordförande avgick hon från posten den 29 december 2020. Detta efter att partiledaren Jakob Ellemann-Jensen tappat förtroendet för henne.

I början av februari röstade folketinget ja till att resa riksrättsåtal mot Støjberg för den lagvidriga instruktionen i februari 2016 om att att skilja asylsökande par åt, där den ena parten var minderårig.

Även hennes parti Venstre röstade ja till riksrätt och någon dag senare meddelade Støjberg att hon lämnar partiet för att bli politisk vilde i parlamentet.

Källa: Ritzau och Danmarks Radio

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!