Støjberg gör succé på dansk landsbygd: "Ärlig"

Nya Danmarksdemokraterne kan avgöra kampen om statsministerposten – och dela ut nådastöten mot Dansk folkeparti. Den kontroversiella partiledaren Inger Støjberg har på rekordkort tid fångat upp landsbygdens känsla av utanförskap.
–Man ska inte glömma bort de helt vanliga danskarnas vardag, säger Støjberg.

Den lokala folketingskandidaten Susie Jessen och hembygdsföreningen visar runt Danmarksdemokraternes partiledare Inger Støjberg (i mitten) under hennes besök i den lilla byn Algestrup på södra Själland.

Den lokala folketingskandidaten Susie Jessen och hembygdsföreningen visar runt Danmarksdemokraternes partiledare Inger Støjberg (i mitten) under hennes besök i den lilla byn Algestrup på södra Själland.

Foto: Johan Nilsson/TT

Danmark2022-10-13 05:00

Det lilla samhället Algestrup i Køge kommun på Själland har endast runt 800 invånare, men det är ingen slump att Inger Støjberg – partiledare för Danmarksdemokraterne – rullar in just här med "Ingerbussen" under sin valturné.

För här bor det ”vanliga danska människor”, som enligt partiet drabbas när politikerna i maktens boning Christiansborg i huvudstaden fattar sina beslut.

– I Köpenhamn handlar debatterna om något helt annat än det som vanliga danskar kämpar med i sin vardag. Väldigt många kan inte betala sina värme- eller elräkningar, men trots det handlar partiledardebatterna om hur många köttfria dagar en partiledare kan ha i veckan. Det är så verklighetsfrånvänt, säger Inger Støjberg till TT.

"Klassiskt exempel"

Den omstridda – och i vissa kretsar omåttligt populära – politikern bildade Danmarksdemokraterne så sent som i somras. Enligt opinionsmätningarna kommer partiet göra succé vid folketingsvalet den 1 november. Prognoserna visar på runt tio procent av rösterna, vilket skulle göra partiet till en maktfaktor i det borgerliga blocket.

– Nu är det skillnad på opinionsmätningar och ett val, säger Støjberg med ett leende.

Kort före hennes ankomst är ortens gator folktomma och endast barnens stoj på skolan hörs. När bussen väl rullar in har ett 40-tal personer tagit sig till parkeringen och Støjberg skakar hand med samtliga innan hon visas runt av hembygdsföreningen. Hon får höra att de lokala planerna på att bygga 200 nya bostäder stoppas av den så kallade fingerplanen från 1940-talet – en detaljplan som sätter ramen för hur 34 kranskommuner till Köpenhamn får utvecklas. Inom vissa områden får hus byggas, i andra områden ska det vara plats för natur och friluftsliv.

– Det är ett klassiskt exempel på att man ska komma ihåg vad konsekvenserna blir när man fattar ett stort beslut inne på Christiansborg, säger Inger Støjberg.

I samhället bor Susie Jessen – en av partiets folketingskandidater – med sin familj.

– Vi hade en mataffär för många år sedan, men allt är stängt nu. Men om man får fler boende här i byn kanske man kan öppna en affär igen, säger Susie Jessen.

Handlar om metoo

Hon delar sin partiledares bild av verkligheten.

– Här handlar det mycket om att få allt att hänga samman. Att våra arbetsplatser blir kvar. Inne i Köpenhamn handlar det om metoo och andra saker.

Klyftan mellan land och stad blev påtaglig i folketingsvalen 2015 och 2019, men valforskarna kunde inte se att något parti vunnit röster på det i någon större utsträckning.

– Men Inger Støjberg har verkligen fångat den här väljargruppen, som uppenbarligen får det de vill med hennes retorik, säger Kasper Møller Hansen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet.

Det handlar dock inte enbart om Köpenhamn mot resten av landet.

– I exempelvis Viborg, Herning och Ikast har man en stadsidentitet, men om du kommer 20 minuter ut så känner folk det som att människorna i staden ser ner på dem. Och det handlar inte enbart om känslor. Man kan också se att posthuset och skolan har stängt eller att det är långt till sjukhuset, säger han.

Under sin tid som migrationsminister för Venstre (2015–2019) firade Inger Støjberg åtstramningar i invandringspolitiken med tårta och i början av 2021 dömdes hon till fängelse av riksrätten för att ha gett en lagvidrig instruktion om att skilja asylsökande par åt i de fall då den ena parten var minderårig.

Nådastöten för DF?

Kontroverser som pensionären Dan Ryberg inte bryr sig om. Tillsammans med sin fru Lene har han åkt till Algestrup från närliggande Faxe för att träffa sin favoritpolitiker.

– Hon är inte rädd för att säga vad hon tycker. Hon är ärlig. Det är det jag gillar med henne, säger han.

Sedan Dansk folkeparti (DF) bildades 1995 har det invandringskritiska partiet alltid fått hans röst, men nu är det slut med det.

– Det är för mycket skandaler i Dansk folkeparti, säger Dan Ryberg.

Vid valet 2015 blev DF näst störst i Danmark med drygt 21 procent av rösterna, men nu riskerar partiet att åka ur folketinget. Förutom väljarflykten har partiet tappat tio av sina sexton folketingsledamöter – sju av dem har gått över till Danmarksdemokraterne. En av dem är Peter Skaarup, mångårig gruppledare i folketinget för partiet.

– Jag har bestämt mig för att inte kolla bakåt utan bara titta framåt, säger han när TT frågar om hans partibyte.

–  Jag har alltid gillat Inger Støjberg och jag tycker att hon gör det riktigt bra. Men det finns några utmaningar i Dansk folkeparti, det kan man lugnt säga, säger Skaarup.

I takt med att andra partier tagit över DF:s kärnfrågor som stram migrationspolitik och hårdare straff har väljarstödet sjunkit. Nu kan det bli Danmarksdemokraterne som delar ut nådastöten till partiet som länge setts som en föregångare för Nordens högerpopulistiska rörelse.

Stram invandringspolitik

Över en tredjedel av det nya partiets röster väntas komma från tidigare DF-sympatisörer. Knappt lika många hämtas från den blåa blockkollegan Venstre, medan runt två procent av den totala väljarkåren kommer från det nuvarande regeringspartiet Socialdemokratiet.

– De två procenten kan göra att det blå blocket får möjlighet att bilda regering – eftersom Inger Støjberg har möjlighet att flytta röster över mitten blir hon tung i vågskålen som kan avgöra vem som blir statsminister, säger Kasper Møller Hansen.

Något utförligt politiskt program har Danmarksdemokraterne ännu inte presenterat, men den hårda invandringspolitiken håller den populära partiledaren fast vid.

– En stram invandringspolitik är ett av fundamenten i det här partiet, säger Inger Støjberg.

Fakta: Danmarksdemokraterne och Dansk folkeparti

Danmarksdemokraterne bildades i juni i år av den tidigare Venstrepolitikern Inger Støjberg. Enligt opinionsmätningar kan partiet få runt tio procent av rösterna i folketingsvalet den 1 november.

Partiet har inte presenterat något utförligt politiskt program, men förutom fokus på rättspolitik och en stram invandringspolitik vill man att EU:s makt begränsas. Fördelningspolitiskt liknar man Socialdemokratiet.

Støjberg, som blev folketingsledamot för Venstre 2001, har genom åren omgärdats av kontroverser. I december förra året kastades hon ut ur folketinget efter att ha blivit dömd till fängelse i riksrätten på grund av att hon under sin tid som migrationsminister för Venstre (2015–2019) hade gett en lagvidrig instruktion om att skilja asylsökande par åt, om den ena parten var minderårig (under 18 år). Straffet avtjänade hon i våras genom att bära en elektronisk fotboja.

Støjberg har även varit jämställdhetsminister, arbetsmarknadsminister och bostadsminister.

En stor del av det nybildade partiets spetskandidater i det stundande valet kommer från det invandringskritiska partiet Dansk folkeparti (DF).

Totalt har tio av DF:s sexton nuvarande folketingsledamöter lämnat partiet – sju av dem gick i somras över till Danmarksdemokraterne. Bland de tunga namnen märks exempelvis Peter Skaarup, tidigare partisekreterare för DF, Søren Espersen, tidigare presschef och ledamot för partiet sedan 2005, och Jens Henrik Thulesen Dahl, som är lillebror till Dansk folkepartis tidigare partiledare Kristian Thulesen Dahl (2012–2021).

Sedan succévalet 2015, där DF blev Danmarks näst största parti med drygt 21 procent av rösterna, har partiet visat upp en rad svaga valresultat.

I januari i år valdes Morten Messerschmidt som ny partiledare, men han har kritiserats hårt för sitt ledarskap.

Messerschmidt är ett kontroversiellt val främst eftersom han sommaren 2021 dömdes till sex månaders villkorligt fängelse för svindleri av EU-medel och förfalskning av dokument under sin tid som parlamentariker. Domen har dock rivits upp sedan domaren i fallet bedömts vara jävig. En ny rättegång i tingsrätten väntas efter årsskiftet.

I opinionen har Dansk folkepartis ras fortsatt under 2022. Mätningar visar att partiet får runt två procent av rösterna, vilket är spärren för att komma in i folketinget.


Fakta: Valet till folketinget

Den 1 november håller Danmark val till folketinget. Parlamentet har en kammare med 179 ledamöter, varav två representerar Färöarna och två Grönland.

I år kommer Färöarna hålla sitt val den 31 oktober eftersom den 1 november är en allmän sorgedag för färingarna, då man minns de som omkommit till sjöss.

Danmark har inga fasta valdagar utan det är sittande statsminister som utlyser val, men det måste ske inom en fyraårsperiod från det föregående valet. I år utlyste statsminister Mette Frederiksen (S) valet den 5 oktober, vilket innebär att valrörelsen blir 27 dagar lång.

Spärrgränsen för att komma in i parlamentet är två procent av rösterna. Ledamöterna i folketinget huserar i slottet Christiansborg i centrala Köpenhamn.

Kommun- och regionval i Danmark sker i november var fjärde år (senaste 2021) och endast en gång har det infallit samtidigt som folketingsvalet (2001).

Källa: folketinget.dk


Fakta: Den danska opinionen

Så här fördelades de danska väljarnas stöd i opinionsinstitutet Voxmeters mätning som publicerades den 10 oktober. Inom parentes är resultatet vid valet i juni 2019. Spärren för att få mandat i folketinget ligger på två procent av rösterna.

Röda blocket

Socialdemokratiet 27,1 procent (25,9).

Socialistisk folkeparti procent 8,7 (7,7)

Enhedslisten 6,7 procent (6,9)

Radikale venstre 5,0 procent (8,6)

Alternativet 2,0 procent (3,0)

Frie grønne 0,6 procent (0,3)

Blåa blocket

Venstre 13,9 procent (23,4)

Konservative folkeparti 9,8 procent (6,6)

Danmarksdemokraterne 9,0 procent (nytt parti)

Liberal Alliance 5,3 procent (2,3)

Nye borgerlige 4,9 procent (2,4)

Dansk folkeparti 2,3 procent (8,7)

Kristendemokraterne 0,6 procent (1,7)

Har inte valt blocksida:

Moderaterne 4,1 procent (nytt parti)

Om mätningen: 1 015 personer, 18 år eller äldre, intervjuades mellan 7 oktober och 9 oktober. Endast personer som svarat att de kommer att rösta i ett folketingsval har räknats med. Knappt 23 procent av de tillfrågade sade att de antingen tvivlade om sitt partival, uppgav att de inte skulle rösta, att de skulle rösta blankt eller att de inte var röstberättigade.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!