Det sittande regeringspartiet Socialdemokratiet blev det största partiet vid valet till det danska parlamentet den 1 november, men ännu har ingen regering presenterats.

Redan under valrörelsen sade statsministern Mette Frederiksen (S) att hon ville bilda en bred regering över blockgränsen. I helgen föll Konservative folkeparti bort från regeringsförhandlingarna, men liberala Venstre diskuterar fortsatt med Frederiksen.

"En lyhördhet"

– Jag uppfattar en lyhördhet hos socialdemokraterna och Mette Frederiksen för de krav och förslag som vi kommer med, säger partiledaren Jakob Ellemann-Jensen till TV2.

Ellemann-Jensen medger att han kan komma att bryta sitt vallöfte om att inte ingå i en S-ledd regering.

– Låt oss nu kalla en spade för en spade. Självklart är det ett löftesbrott. Jag gick till val på att bli statsminister och det blev jag inte, säger han.

Tidigare har Ellemann-Jensen sagt att han inte känner förtroende för Frederiksen med anledning av hennes hantering av massavlivningen av miljontals minkar under pandemin. Nu säger han att förtroendet mellan de båda partiledarna håller på att återbyggas.

– Men det kräver att båda parter vill det. Den viljan har jag och jag känner att även Mette Frederiksen har den, säger Ellemann-Jansen.

Nyanserad verklighet

Traditionellt sett är Socialdemokratiet och Venstre de två stora maktpartierna inom det röda respektive det blåa blocket i dansk politik.

– Vi är vana vid att se dansk politik som röd och blå. Verkligheten är mer nyanserad nu, säger Venstreledaren.

Bortsett från samlingsregeringar under exempelvis första och andra världskriget har Venstre och Socialdemokratiet vid endast ett tillfälle tidigare bildat regering tillsammans. Hösten 1978 blev S-ledaren Anker Jørgensen statsminister i en regering som även innehöll ministrar från Venstre, men efter folketingsvalet i oktober 1979 bildade S en ny enpartiregering.