– Jag kunde inte kämpa emot. Jag var inte uppfostrad till att säga emot myndigheterna. Jag kan önska att jag hade gjort det, men det kunde jag inte som 14-åring, berättar grönländska Naja i ett uppmärksammat reportage av Danmarks Radio.
Hon berättar om när hon låg på en brits hos en dansk läkare i orten Maniitsoq 1976. Det var för bara ett par år sedan som hon för första gången tog till orda om saken i en grönländsk tidning, där hon undrade om hon var ensam om denna upplevelse. Det var hon inte.
Minst 4 500 grönländska kvinnor och flickor gavs spiraler mellan 1960 och 1991, i vad som beskrivs som en dansk "spiralkampanj" för att få ned födelsetalen på ön. Många gav inte sitt samtycke till ingreppet och i många fall blev deras föräldrar inte heller informerade om det.
I flera fall säger sig kvinnorna ha upptäckt spiralerna de haft inom sig först efter flera årtionden.
Hastig integration
Grönland var i omkring 230 års tid en dansk koloni, men under efterkrigstiden började kraven på avkolonisering världen över att växa. I fallet med Grönland och Danmark tog det en lite annorlunda väg än i många andra fall.
– Grönländarna hade velat ha förändring och förnyelse före kriget, men det var den danska kolonialmakten som på sätt och vis höll dem tillbaka, med ett slags förmyndarpolitik, säger Ebbe Volquardsen, som är lektor i kulturhistoria vid Grönlands universitet, Ilisimatusarfik.
1953 blev kolonin ett regelrätt danskt län, som skulle verka på samma villkor som de andra danska länen och bli en lika modern del i det framväxande danska folkhemmet. Men grönländarna hade helt andra livsvillkor.
– Det som inte hade åstadkommits där tidigare behövde nu åstadkommas under en kort tidsperiod. Danska tjänstemän och arbetare blev mellan 15 och 20 procent av länets befolkning. I praktiken innebar det att många grönländare för första gången konfronterades med danskar till vardags. Och då insåg de att det gjordes skillnad på de två folkgrupperna, säger Volquardsen.
Stora bostadsprogram tog vid i ett mindre antal orter dit grönländare skulle flyttas för att bo mer samlat, med bättre förutsättningar för fiske i industriell skala. Ordentliga skol- och vårdsystem upprättades.
– Det låter såklart väldigt bra och det hade såklart också en bra effekt. Men det ledde också till ett problematiskt synsätt på relationen mellan Danmark och Grönland, där diskursen i Danmark gick ut på att allt Danmark gör är för grönländarnas väl, och till heders för Danmark.
Vid sidan av förändringarna började också antalet födslar att stiga rejält.
Födslar föll skarpt
Dels föddes under en period var fjärde barn utanför äktenskapet, vilket de danska myndigheterna då framhöll som ett problem, främst för unga grönländskor. Dels började moderniseringen bli dyrare än väntat för den danska staten.
1966 startade den så kallade spiralkampanjen. Tre år senare sades det att 35 procent av alla fertila grönländska kvinnor hade fått en spiral insatt. Antalet födslar per år på Grönland mer än halverades på ungefär sju år.
Barn som föddes utanför ett äktenskap på Grönland före 1964 har inte förrän nyligen haft rätt att få veta vem deras pappa var. I praktiken innebar det att många hade danska pappor som de inte hade rätt att ta kontakt med och inte heller kunde ärva. Flera av dessa barn – i Danmark kända som "de juridiskt faderlösa" – driver nu rättsfall mot den danska staten.
Det gjorde också 22 andra barn som var del av ett socialt experiment som inleddes två år innan Grönland blev en riktig del av Danmark. De togs från sina grönländska familjer och skickades till det danska fastlandet. Tanken var att barnen skulle bilda en danskspråkig "elit" på Grönland i framtiden, men inget av dem kom att återförenas med sina familjer.
När sex av dem som ännu var i livet krävde ersättning av staten härom året väckte det stor uppmärksamhet i Danmark.
– Det har ofta setts som undantaget, som ett enskilt misstag, särskilt i det danska berättandet, säger Ebbe Volquardsen.
Han poängterar att det under en 30-årsperiod var flera tusen grönländska barn som fördes till Danmark i perioder av olika skäl.
Jämför med danskar
En av de två grönländska ledamöterna i folketinget i Köpenhamn, Aki-Matilda Høegh-Dam, beskriver begränsningen av det grönländska barnafödandet som ett folkmord.
– Skulle man kunna föreställa sig att regeringen i Danmark skulle säga: "Vi ska göra besparingar. Det är för många danskar, så hälften av alla danska kvinnor ska ha tvångsspiral"? Nej, det kommer du aldrig någonsin höra någon föreslå, säger hon till den grönländska tidningen Sermitsiaq.
Danska folkrättsexperter som grönländska KNR har talat med bedömer dock att det inte faller inom den ramen, eftersom definitionen också bygger på förövarens avsikt.
– Men att dessa ord ens förekommer visar hur allvarlig saken faktiskt är, säger Ebbe Volquardsen.
Danmark och Grönland har tidigare haft formella avsikter att göra upp kring sin gemensamma historia i olika försoningsprocesser. Spiralkampanjen har lett till en ny sådan, där de ska gå igenom allt som hänt parterna emellan sedan andra världskriget.
Statsminister Mette Frederiksen har nyligen bett om ursäkt å Danmarks vägnar till de grönländare som tvångsförflyttades som barn. Hon tycks förstå att det ligger i Danmarks intresse att lyssna och göra upp med sin självbild, säger kulturhistorikern Volquardsen:
– Jag tror att hon har insett att det är nödvändigt att försonas på ett eller annat sätt om Danmark vill ha en god relation till Grönland i framtiden, oavsett om det sker inom det danska kungariket eller bilateralt mellan två stater.