Fyndet under flygplatsen – 100 mammutar

Mammutar, kameler och bisonoxar. Platsen för Mexico Citys nya flygplats har visat sig rymma en enorm djurkyrkogård.

José de Jesús Cantoral Herrera visar upp ett mammutskelett som hittats vid byggnationen av en ny flygplats i Mexikos huvudstad.

José de Jesús Cantoral Herrera visar upp ett mammutskelett som hittats vid byggnationen av en ny flygplats i Mexikos huvudstad.

Foto: Marco Ugarte/AP/TT

Djur2020-09-09 21:10

Sida vid sida med byggnadsarbetare rör sig arkeologer iförda skyddshjälmar och munskydd. Byggandet av Mexico Citys nya flygplats stötte snabbt på patrull – i form av kvarlevor från hundratals djur som tros ha vandrat på jorden för tusentals år sedan.

– Fler än 100 mammutar, flera kameler, hästar, bisonoxar, fiskar, fåglar, antiloper och gnagare har redan hittats, säger armékaptenen José de Jesús Cantoral Herrera som leder utgrävningen.

Uråldrig sjöbädd

Flygplatsen byggs i Zumpango i den mexikanska huvudstadens norra ände, vilket också utgör platsen för en uråldrig sjöbädd. Totalt har kvarlevor hittats på 194 olika platser inom byggarbetsplatsen sedan de första upptäckterna gjordes i oktober 2019.

Nu pågår ett intensivt precisionsarbete för att bevara kvarlevorna, däribland de enorma skelettdelarna från de sedan 4 000 år utdöda mammutarna. De flesta av djuren som hittats tros ha levt för mellan 10 000 och 25 000 år sedan.

Fastnade

Inget tyder på att varelserna ska ha jagats av människan. Den sjö som tidigare låg på platsen tros ha lockat till sig djuren, djur som sedan fastnade när sjön under vinterhalvåret förvandlades till gyttja.

– Platsen hade stora naturresurser, tillräckliga för att de här individerna skulle kunna överleva under lång tid, och tillräckliga för flera generationer, säger arkeologen Araceli Yáñez.

Flygplatsen, som enligt Mexikos president Andrés Manuel López Obrador ska invigas i mars 2022, planeras rymma ett museum där kvarlevorna ställs ut.

Fakta: Mammutar

Mammuten var ett elefantdjur som fanns i omkring 20 olika arter, vilka levde på norra halvklotet under en period från cirka 4 miljoner år sedan till cirka 4 000 år sedan.

De största var 4,7 meter i mankhöjd, och hade uppemot fem meter långa betar.

Mammutarna var övervägande bladätare men en del betade gräs.

Bland andra ullhårig mammut och nordamerikansk mammut jagades av människan. Huruvida jakten var en bidragande orsak till att en del mammutarter dog ut är omtvistat. Det finns forskning som tyder på att istidsmänniskor jagade och åt mammut, men handfasta bevis för en regelbunden jakt saknas. Vissa forskare anser att mammuten var ett alldeles för svårt djur att jaga, samtidigt som det fanns gott om andra, mindre, bytesdjur.

Källa: NE

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!