Efter Kina är Indonesien det land som dumpar mest skräp i havet. Varje år drar kraftiga regnskurar med sig berg av plast från gatorna i Jakarta över havsvågorna till Balis stränder.
Årligen dumpas 620 000 ton plast runt Indonesiens tusentals öar, där omkring 270 miljoner människor bor. Staten vill minska den siffran med två tredjedelar.
Forskare hoppas kunna hitta det bästa sättet att samla upp skräpet genom att följa avfallets rörelser. Projektet, som sponsras av Världsbanken, är ett samarbete mellan en arbetsgrupp från Indonesiens havsdepartement och CLS, ett dotterbolag till Frankrikes rymdstyrelse.
I dag cirkulerar uppskattningsvis 150 miljoner ton plast i världshaven, och mängden ökar varje minut, påminner miljöorganisationen Ocean Conservancy.
Via Frankrike
Sedan februari har arbetslaget släppt ut spårare med satellitteknik i floder runt Jakarta och Bandung på Java och Palembang på ön Sumatra.
– Vi släpper gps-spårare för att lära oss hur plastavfallet kommer ut i havet. De här spårarna kommer att följa skräpet där det samlas och där det hamnar, säger CLS spårningschef Ery Ragaputra.
Data som samlats in av spårarna, som har ett års batteritid, överförs varje timme till en satellit som pingar informationen till CLS huvudkontor i Frankrike och sedan tillbaka till skärmarna i Indonesiens havsdepartement.
De första siffrorna är lovande, enligt forskarna.
– 90 procent av spårarna strandar efter några timmar eller dagar, vilket är relativt goda nyheter eftersom det gör det enklare för myndigheterna att samla in (skräpet), säger Jean-Baptiste Voisin, chef för CLS lokala dotterbolag.
Bland spårarna som släppts nära Jakarta har en del färdats 1 100 kilometer österut till semesterön Bali, medan andra från Indonesiens näst största stad Surabaya har flutit hela vägen till ömtåliga mangrove-områden i västra Sumatra.
Risk för sköldpaddor
Att städa upp havet är en enorm utmaning, och det befaras ta åratal innan dessa ansträngningar bär frukt.
Medan huvudstaden Jakarta har förbjudit engångsplast är allmänhetens miljömedvetenhet fortfarande låg och återvinningen bara i sin linda. De vidsträckta floderna runt städerna är så smutsiga att de ses som sanitära olägenheter.
Avfallet utgör också ett hot mot hundratals marina arter och fåglar. Exempelvis hittades för två år sedan en död kaskelot med över 100 plastföremål i magen.
Och plast nära Bali innebär en hög risk för sköldpaddor som migrerar över Javasjön, säger en talesperson för havsdepartementet.