De dödas stad hotas av al-Sisis prestigeprojekt

De dödas stad Ă€r inte bara en viloplats för förlorade sjĂ€lar – Kairos Ă€ldsta kyrkogĂ„rd Ă€r ocksĂ„ hem Ă„t tusentals familjer. Nu hotas de av vrĂ€kning pĂ„ grund av bygget av en vĂ€gbro som ska leda fram till Egyptens nya huvudstad.

En grav frÄn 1930-talet som skadats i arbetet med att bygga en ny vÀg genom omrÄdet. Arkivbild.

En grav frÄn 1930-talet som skadats i arbetet med att bygga en ny vÀg genom omrÄdet. Arkivbild.

Foto: Nariman El-Mofty/AP/TT

Egypten2022-04-30 12:52

Politiker, poeter, hjĂ€ltar och kungligheter har i hundratals Ă„r begravts i marmorklĂ€dda gravar nedanför Mokattamberget. Och sedan mitten av 1900-talet har kyrkogĂ„rden – som kallas de dödas stad – Ă€ven hyst levande sjĂ€lar: gravskötare, gravgrĂ€vare och tiotusentals fattiga Kairobor som har sökt skydd i och bland de de stora mausoleerna.

Sammanlagt berÀknas över 1,5 miljoner mÀnniskor bo pÄ kyrkogÄrden. Men det kan snart komma att förÀndras.

Ny infrastruktur

Stora delar av den historiska platsen hĂ„ller pĂ„ att rivas för att ge plats för en vĂ€gbro som ska koppla ihop centrala Kairo med den nya administrativa huvudstad som president Abd al-Fattah al-Sisi lĂ„ter bygga i öknen. Det Ă€r ett sĂ€tt att lĂ€tta pĂ„ trycket i det snabbt expanderande och förorenade Kairo – men det politiska prestigeprojektet krĂ€ver ocksĂ„ helt ny infrastruktur som leder till stora ingrepp i stadsbilden.

MÄnga av de mÀnniskor som bor eller arbetar vid gravarna ser sig sjÀlv som offer för regeringens brÄdska att modernisera staden och försök att tillgodose den vÀxande befolkningens behov.

– HĂ€r ser du Kairos slĂ€kttrĂ€d. Gravstenarna berĂ€ttar om vem som har varit gift med vem, vad de gjorde och hur de dog. Historia kommer att förstöras, sĂ€ger Mostafa el-Sadek, amatörhistoriker som har dokumenterat kyrkogĂ„rden, till The New York Times.

– Och för vad? För en bro? fyller Seif Zulficar, vars gammelfaster drottning Farida ligger begravd i ett av de mausoleer Ă€r tĂ€nkta att rivas, i.

Flyttas till öknen

Delar av kyrkogÄrden har redan fallit offer för byggarbete de senaste tvÄ Ären och en del mausoleer ligger nu i ruiner.

Egyptens regering framhĂ„ller att mĂ€nniskor inte bör bo i gravar och planerar att flytta sĂ„vĂ€l levande som döda frĂ„n kyrkogĂ„rden. Men kritiker menar att mĂ„nga kommer att ha svĂ„rt att betala för att fĂ„ bo i de nya bosĂ€ttningar som planeras i öknen – i synnerhet om de förlorar möjligheten till försörjning pĂ„ kyrkogĂ„rden eller i omrĂ„den i nĂ€rheten.

Anhöriga till personer som ligger begravda i de dödas stad har erbjudits tillgÄng till nya gravplatser i öknen söder om Kairo. Det Àr gratis Àven om flytten av gravarna kommer att kosta, enligt The New York Times.

"Lika med döden"

64-Äriga Hossnia el-Sayed har fÄtt veta att graven som hon bor bredvid ska rivas för att ge plats Ät bron. Det innebÀr slutet för den lilla kiosk hon driver frÄn hemmet.

– Jag bor hĂ€r med min dotter. Det Ă€r lika med döden för oss eftersom det hĂ€r Ă€r vĂ„rt hem och det Ă€r hĂ€r som vi har vĂ„ra vĂ€nner och slĂ€ktingar, har hon sagt till Thomson Reuters Foundation.

– Det kommer inte att bli detsamma Ă€ven om vi skulle flytta till en annan plats.

Fakta: Stark presidentmakt

Egypten har över 100 miljoner invÄnare och styrs sedan 2013 av Abd al-Fattah al-Sisi, som formellt blev president 2014.

Egypten har ingen demokratisk tradition. Efter maktövertagandet 1952 byggde militÀren en auktoritÀr stat baserad pÄ en stark presidentmakt. Presidenterna Nasser (1956-70), Sadat (1970-81) och Mubarak (1981-2011) var alla militÀrer, som under sin tid vid makten hade fullstÀndig kontroll över den egyptiska statsapparaten.

I januari 2011 utbröt stora demonstrationer centrerade kring Tahrirtorget i Kairo, med krav pÄ demokratiska reformer. MilitÀren höll sig inledningsvis neutral och i parlamentsvalen som hölls mellan november 2011 och februari 2012 skördade islamisterna stora framgÄngar. I presidentvalet i maj-juni 2012 vann Muslimska brödraskapets Muhammad Mursi en knapp seger, men snart utbröt nya protester och han avsattes i juli 2013.

Sedan dess har militÀren Abd al-Fattah al-Sisi varit Egyptens mÀktigaste man.

KĂ€lla: Nationalencyklopedin

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!