De dödas stad hotas av al-Sisis prestigeprojekt

De dödas stad är inte bara en viloplats för förlorade själar – Kairos äldsta kyrkogård är också hem åt tusentals familjer. Nu hotas de av vräkning på grund av bygget av en vägbro som ska leda fram till Egyptens nya huvudstad.

En grav från 1930-talet som skadats i arbetet med att bygga en ny väg genom området. Arkivbild.

En grav från 1930-talet som skadats i arbetet med att bygga en ny väg genom området. Arkivbild.

Foto: Nariman El-Mofty/AP/TT

Egypten2022-04-30 12:52

Politiker, poeter, hjältar och kungligheter har i hundratals år begravts i marmorklädda gravar nedanför Mokattamberget. Och sedan mitten av 1900-talet har kyrkogården – som kallas de dödas stad – även hyst levande själar: gravskötare, gravgrävare och tiotusentals fattiga Kairobor som har sökt skydd i och bland de de stora mausoleerna.

Sammanlagt beräknas över 1,5 miljoner människor bo på kyrkogården. Men det kan snart komma att förändras.

Ny infrastruktur

Stora delar av den historiska platsen håller på att rivas för att ge plats för en vägbro som ska koppla ihop centrala Kairo med den nya administrativa huvudstad som president Abd al-Fattah al-Sisi låter bygga i öknen. Det är ett sätt att lätta på trycket i det snabbt expanderande och förorenade Kairo – men det politiska prestigeprojektet kräver också helt ny infrastruktur som leder till stora ingrepp i stadsbilden.

Många av de människor som bor eller arbetar vid gravarna ser sig själv som offer för regeringens brådska att modernisera staden och försök att tillgodose den växande befolkningens behov.

– Här ser du Kairos släktträd. Gravstenarna berättar om vem som har varit gift med vem, vad de gjorde och hur de dog. Historia kommer att förstöras, säger Mostafa el-Sadek, amatörhistoriker som har dokumenterat kyrkogården, till The New York Times.

– Och för vad? För en bro? fyller Seif Zulficar, vars gammelfaster drottning Farida ligger begravd i ett av de mausoleer är tänkta att rivas, i.

Flyttas till öknen

Delar av kyrkogården har redan fallit offer för byggarbete de senaste två åren och en del mausoleer ligger nu i ruiner.

Egyptens regering framhåller att människor inte bör bo i gravar och planerar att flytta såväl levande som döda från kyrkogården. Men kritiker menar att många kommer att ha svårt att betala för att få bo i de nya bosättningar som planeras i öknen – i synnerhet om de förlorar möjligheten till försörjning på kyrkogården eller i områden i närheten.

Anhöriga till personer som ligger begravda i de dödas stad har erbjudits tillgång till nya gravplatser i öknen söder om Kairo. Det är gratis även om flytten av gravarna kommer att kosta, enligt The New York Times.

"Lika med döden"

64-åriga Hossnia el-Sayed har fått veta att graven som hon bor bredvid ska rivas för att ge plats åt bron. Det innebär slutet för den lilla kiosk hon driver från hemmet.

– Jag bor här med min dotter. Det är lika med döden för oss eftersom det här är vårt hem och det är här som vi har våra vänner och släktingar, har hon sagt till Thomson Reuters Foundation.

– Det kommer inte att bli detsamma även om vi skulle flytta till en annan plats.

Egyptens nya administrativa huvudstad kräver helt ny infrastruktur. Arkivbild.
Egyptens nya administrativa huvudstad kräver helt ny infrastruktur. Arkivbild.
Fakta: Stark presidentmakt

Egypten har över 100 miljoner invånare och styrs sedan 2013 av Abd al-Fattah al-Sisi, som formellt blev president 2014.

Egypten har ingen demokratisk tradition. Efter maktövertagandet 1952 byggde militären en auktoritär stat baserad på en stark presidentmakt. Presidenterna Nasser (1956-70), Sadat (1970-81) och Mubarak (1981-2011) var alla militärer, som under sin tid vid makten hade fullständig kontroll över den egyptiska statsapparaten.

I januari 2011 utbröt stora demonstrationer centrerade kring Tahrirtorget i Kairo, med krav på demokratiska reformer. Militären höll sig inledningsvis neutral och i parlamentsvalen som hölls mellan november 2011 och februari 2012 skördade islamisterna stora framgångar. I presidentvalet i maj-juni 2012 vann Muslimska brödraskapets Muhammad Mursi en knapp seger, men snart utbröt nya protester och han avsattes i juli 2013.

Sedan dess har militären Abd al-Fattah al-Sisi varit Egyptens mäktigaste man.

Källa: Nationalencyklopedin

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!