För många är ljudet av en champagnekork som poppas en symbol för fest och glädje – i synnerhet i Frankrike som är det mousserande vinets hemvist. Men coronapandemin har fått firandet att komma av sig.
När Frankrike i mars införde en nästan total nedstängning försvann viktiga inkomster för vinproducenterna i princip över en natt. Bröllop ställdes in, restauranger och hotell slog igen och exporten störtdök.
Förra året såldes nästan 300 miljoner flaskor champagne världen över. Ungefär hälften exporterades till Storbritannien, USA och Japan. Men i år befarar de franska producenterna att de kommer att sälja hundra miljoner färre flaskor, vilket innebär en förlust på 1,7 miljarder euro (motsvarande 17,5 miljarder kronor).
Beroende av export
Vissa producenter pratar nu om en kris värre än under den stora depressionen 1929.
– Champagne är förknippat med fester, firande och glädje och det har inte varit så mycket av den varan under coronaviruskrisen, säger Maxime Toubart, ordförande för champagneodlarnas sammanslutning SGV, till The Guardian.
– Vi är väldigt beroende av de här exportmarknaderna, som har drabbats hårt av brexit och coronaviruset. Champagneproducenterna lider precis som alla andra. Några medlemmar har sett affärerna minska med 90 procent.
I Sverige tycks dock suget efter franska bubblor inte ha minskat nämnvärt under pandemin. Under årets första sex månader sålde Systembolaget 758 101 liter champagne, att jämföra med 758 795 liter samma period 2019 och 757 410 liter samma period 2018, enligt statistik som TT har tagit del av.
"Champagnekrig"
Men i Frankrike har försäljningsraset lett till bitter konflikt – i franska medier beskrivet som ett champagnekrig – mellan vingårdar och champagnehus som köper druvorna för att förvandla dem till vin.
Varje år kommer parterna överens om hur mycket druvor som ska skördas. I år vill champagnehusen att färre druvor ska skördas för att undvika en mättad marknad och ett prisras på champagne. Redan finns över en miljard champagneflaskor lagrade i vinkällare i väntan på försäljning, enligt champagnehusens organisation UMC.
Odlarna håller dock inte med. De vill skörda omkring 8 500 kilo per hektar medan champagnehusen tycker att det räcker med 6 000-7 000 kilo, rapporterar nyhetsbyrån AFP. Oenigheten innebär att parterna lämnade ett möte i juli utan en överenskommelse – trots att skörden inleds så snart som i slutet av augusti.
– Det har inte hänt sedan andra världskriget att vi inte har något avtal med skörden bara en månad bort, säger odlaren Bernard Beaulieu till AFP.
Årets skörd väntas bli särskilt bra och många oroar sig nu för att frukten ska lämnas att ruttna. De druvor som inte förstörs kan också komma att säljas till rabatterat pris till destillerier.
"En katastrof"
Anselme Selosse, från champagnehuset Jacques Selosse, ser det dock som en förolämpning om de berömda druvorna skulle sluta som alkohol i handsprit, vilket har skett i andra vinproducerande områden under pandemin.
– Vi ska förstöra druvorna och vi ska betala för att de ska förstöras. Det är inget annat än en katastrof, säger Selosse till nyhetsbyrån AP.
– Champagne har aldrig gått igenom något liknande förut, inte ens under världskrigen. Vi har aldrig upplevt ett plötsligt försäljningstapp på en tredjedel. Över hundra miljoner flaskor osålda.