John Major, Tony Blair, Gordon Brown, David Cameron och Theresa May är de senaste 30 årens brittiska premiärministrar. Och alla har de nu uttalat sitt offentliga motstånd mot hur nuvarande premiärministern Boris Johnson agerar i brexitkampen.
– Att bryta en internationell avtalsförpliktelse är verkligen det sista man borde fundera på. Det borde vara den absolut sista utvägen, säger David Cameron till brittiska journalister på måndagen enligt nyhetsbyrån Reuters.
Minst lika tungt väger samtidigt kritiken från förre justitiekanslern Geoffrey Cox, som så sent som i fjol höstas var en av Johnsons närmaste allierade när det gällde att driva igenom premiärministerns dåvarande brexitplaner.
– Det vore fel om regeringen eller parlamentet skulle ta tillbaka det som vi gav vårt hedersord på, säger Cox till Times Radio.
Seger för regeringen
Kritiken gäller ett lagförslag som den brittiska regeringen lagt för att garantera en öppen och fri handel mellan de olika landsdelarna i Storbritannien. Som förslaget är skrivet ger det samtidigt regeringen möjlighet att kringgå delar av utträdesavtalet med EU – framför allt när det gäller kontroller och redovisning av gods som flyttas mellan Nordirland och resten av Storbritannien.
Regeringen har öppet erkänt att lagen innebär ett avtalsbrott, men anser det vara motiverat för att garantera landets integritet.
– Det här borde välkomnas av alla som bryr sig om landets självständighet. Det här är ett skyddsnät, en försäkring och en väldigt förnuftig åtgärd, säger Johnson i måndagens parlamentsdebatt.
Sent på kvällen röstade ledamöterna och som väntat vann regeringen över oppositionen, utfallet blev 340 röster för regeringsförslaget och 263 mot.
Tröga samtal
Mer problematiskt kan det emellertid bli i ett senare läge när lagen ska få sin utskottsbehandling. Till den processen har åtminstone en av Johnsons egna partikamrater i parlamentet, Bob Neill, utlovat ändringsförslag för att se till att parlamentet får sista ordet.
Britterna lämnade formellt EU den 31 januari i år, men förhandlar just nu med EU om vilka villkor som ska gälla från den 1 januari för framtida handel, fiske och andra samarbeten. Samtalen har dock hittills gått oerhört trögt, vilket fått Storbritannien att varna för att man kan tänka sig en lösning utan avtal om inget är klart till den 15 oktober.