Britterna väljer strid med EU om brexitlag

EU-kommissionen kräver att Storbritannien drar tillbaka ett lagförslag som kringgår utträdesavtalet. Londons svar är kort: nej.

Brexitanhängare demonstrerar utanför Europa House i London när EU:s chefsförhandlare Michel Barnier anlände dit i onsdags. Arkivfoto.

Brexitanhängare demonstrerar utanför Europa House i London när EU:s chefsförhandlare Michel Barnier anlände dit i onsdags. Arkivfoto.

Foto: Matt Dunham/AP/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2020-09-10 08:50

En ny sammandrabbning om brexit växte i styrka på torsdagen.

I irriterat ordalag hotade EU med juridiska åtgärder om den brittiska regeringen inte ändrade sig om lagen.

Sent på torsdagen valde London att dra sitt svärd och mana till strid om lagförslaget som lades fram i onsdags, i avsikt att skapa "ett juridiskt säkerhetsnät" kring situationen i Nordirland och den interna handeln i Storbritannien.

Beskedet om att lagförslaget kvarstår lämnades av den brittiske kabinettministern Michael Gove till EU:s Maros Sefcovic. Han är EU-kommissionens representant i den gemensamma styrkommitté som hanterar följderna av det utträdesavtal mellan Storbritannien och EU som förhandlades klart i fjol höstas. Och han skräder inte orden.

"EU accepterar inte argumentet att målet med lagen är att skydda Långfredagsavtalet (om fred i Nordirland). I själva verket är EU av åsikten att det gör det motsatta", heter det i ett uttalande efter torsdagens extrainsatta möte i styrkommittén.

Rättsliga åtgärder?

Sefcovic manar nu den brittiska regeringen att dra tillbaka de omstridda delarna av förslaget "så fort som möjligt och allra senast i slutet av månaden".

"Storbritannien har allvarligt skadat förtroendet mellan EU och Storbritannien. Det är nu upp till den brittiska regeringen att återskapa det förtroendet", heter det i EU-kommissionens uttalande, som även varnar för rättsliga åtgärder "som EU inte kommer att dra sig för att använda".

– Vi är så tråkiga och lagenliga. Så fungerar det med rättsstatsprinciperna, säger en anonym EU-tjänsteman till nyhetsbyrån Reuters.

Irländsk oro

Styrkommittémötet hölls samtidigt som Storbritanniens och EU:s chefsförhandlare – David Frost och Michel Barnier – också möttes i London för att stämma av veckans förhandlingsrunda om villkoren för framtida handel, fiske och andra samarbeten efter årsskiftet.

Diskussionerna har hittills gått oerhört trögt, vilket fått Storbritannien att varna för att man klarar sig bra utan avtal, om ingen kan lösning kan nås senast den 15 oktober.

Barnier sade sent på torsdagen att motsättningarna är fortsatt djupa. Efter samtalen sade han att de praktiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna blir djupgående om det inte blir något avtal, rapporterar AFP.

Fakta: Samtalen efter brexit

Storbritannien lämnade formellt EU den 31 januari i år, men lyder fram till årsskiftet under övergångsregler för att underlätta för medborgare och företag. För att reglera handel och olika samarbeten efter årsskiftet förhandlas nu om framtida relationer, under ledning av EU:s Michel Barnier och Storbritanniens David Frost.

Förhandlingarna pågår i elva olika grupper: varuhandel, tjänster och investeringar, transporter, energi, fiske, jämbördiga villkor för konkurrens, rättsväsende och juridiskt samarbete, deltagande i EU-program, samordning av mobilitet och social säkerhet, tematiskt samarbete samt styrning och horisontella arrangemang.

Ett avtal beräknas behöva vara klart i oktober för att hinna godkännas i tid till årsskiftet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!