Bara drygt tre månader återstår till den 1 januari 2021. Då ska Storbritannien ha kopplat loss sig helt från EU och inte längre omfattas av de övergångsregler som parterna enats om för att underlätta för företag och medborgare.
I stället ska nya avtal reglera allt från lastbilstransporter till fiske och polissamarbete.
Fast något sådant finns inte än.
Och tiden tickar.
– Läget är ansträngt. Det är enorm tidspress nu, konstaterar utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S).
Brittisk tidsfrist
Sedan i mars har förhandlingar pågått mellan EU och Storbritannien, utan avgörande framsteg. Snarare har tonläget i stället på sistone blivit allt hårdare.
Brittiske premiärministern Boris Johnson har rakt av meddelat att om inte något genombrott kommer före den 15 oktober så är man redo att klara sig utan det djupgående frihandelsavtal som båda sidor haft som mål att nå.
"Vi får i så fall ett handelsavtal med EU som det som Australien har. Och jag vill vara helt tydlig med att det, precis som vi sagt från början, blir en bra lösning för Storbritannien", sade Johnson i ett uttalande för ett par veckor sedan.
Kökaos
Långt ifrån alla håller dock med om att en sådan lösning är särskilt bra. Risken är uppenbar för kökaos på allehanda flygplatser och vid tunneln under Engelska kanalen när lastbilar plötsligt ska tullas och kontrolleras.
Fisket är ett annat konfliktområde, där EU-båtar inte längre kommer att få tillgång till brittiskt vatten, samtidigt som britterna får betydligt svårare att få ut den uppfiskade varan till sin huvudmarknad på det europeiska fastlandet.
Samtidigt är fisket en oerhört tung symbolfråga i Storbritannien där ekonomin väger betydligt lättare än principen att bestämma själv.
Lagförslag
Storbritannien har dessutom fyllt på med att lägga fram ett lagförslag som EU-sidan anklagar för att vara till för att kringgå det utträdesavtal som EU och Storbritannien till sist klubbade i vintras.
Den brittiska regeringen anser att lagförslaget är nödvändigt för att framöver garantera den interna handeln inom Storbritannien. Men även London har erkänt att vissa delar – inte minst möjligheten att besluta om att all handel från Nordirland ska få ske utan extrakontroller – innebär ett brott mot utträdesavtalet.
EU och även många britter gnisslar tänder. Johnson har ändå starkt stöd bland sina partikamrater i parlamentet. Hans anklagelser mot EU för att "spela fult" i förhandlingarna har också fått tummen upp av brexitvänner och den brittiska pressen.
Taktik?
Än så länge håller sig EU-sidan dock relativt lugn.
– Det kan ju också vara en hel del förhandlingstaktik i det här, som är svårt att se igenom. Jag är fortfarande faktiskt optimist. Jag tar fasta på att både EU och Storbritannien önskar få ett avtal, säger utrikeshandelsminister Hallberg.
Enigheten är fortsatt stor bland de 27 medlemsländerna med starkt stöd för chefsförhandlaren Michel Barnier.
Nästa förhandlingsrunda inleds sista veckan i september. Då lär framsteg behövas för att åtminstone reda ut vad som man fortfarande kan hinna enas om.
– Jag tror inte att vi kan gå i mål på alla områden med ett brett och djupt avtal, utan vi måste nog försöka hitta vägar framåt. Jag skulle vilja säga 60-40 (procents chans) att det blir någon form av handelsavtal i alla fall, säger Anna Hallberg.