Ett Jemen som halkar allt längre bort från den knaggliga vägen mot fred. Det kan bli resultatet av coronapandemin, ökade strider och växande humanitära behov, varnar FN-sändebudet Martin Griffiths. Enligt honom sker brott mot eldupphöret kring hamnstaden al-Hudaydah, som parterna enades om i Stockholm 2018, varje dag.

I augusti dödades fler civila i Jemen än under någon annan månad i år. Och i de konflikthärjade områdena växer hunger och desperation.

"Risk för svält"

– En stor del av befolkningen riskerar att hamna i ren svält. Hungernöden är akut och världssamfundet har inte varit med och finansierat på det sätt som är nödvändigt för att förhindra det, säger biståndsminister Peter Eriksson (MP).

Just finansieringsfrågan är det stora ämnet för ett högnivåmöte som Sverige är medvärd till under onsdagen.

Förhoppningen är att rikta strålkastarljuset mot den svåra situationen och få fler länder att leverera den hjälp som de har lovat. Över hälften av de resurser som FN-organisationer har begärt saknas, enligt Eriksson.

Underskottet har tvingat humanitära aktörer att dra ner eller avveckla delar av sin verksamhet. Framförallt efterlyses nu stöd från grannländerna kring Persiska viken, som Kuwait, Saudiarabien och Förenade arabemiraten.

Barn dör

– De har lovat att vara med men har inte levt upp till sina löften. Att vissa av dem är parter i konflikten kan säkert spela in, men det handlar ändå om grannländer som har sagt att de ska bidra, säger Eriksson.

– Effekten av de bristande resurserna är att barn och vuxna kommer att dö. De saknar hälsovård, mat, hyggligt skydd och husrum på grund av att mycket av landet är förstört.

Sveriges stöd till Jemen har i år uppgått till omkring 380 miljoner kronor. Sverige har också bidragit till EU:s humanitära luftbro som har levererat hjälp till de norra och södra delarna av landet.