EU-kommissionen tar i vanlig ordning till sina största ord när återhämtningsplanerna presenteras formellt.
– I dag står vi inför ett avgörande ögonblick. En svag ekonomi i en del av Europa försvagar en starkare ekonomi i en annan del. Antingen går vi alla vidare på egen hand och lämnar länder och regioner i sticket och accepterar ett EU där vissa har och andra inte. Eller så går vi framåt tillsammans, säger kommissionsordföranden Ursula von der Leyen inför EU-parlamentet i Bryssel.
– För mig är valet enkelt: vi måste ta ett stort modigt steg tillsammans. Därför föreslår kommissionen i dag ett nytt återhämtningsinstrument, kallad Nästa generations EU, till ett värde av 750 miljarder euro, säger von der Leyen.
– Det här är en akut nödvändighet i ett akut läge.
Lån och bidrag
Stödet utgörs dels av lån och bidrag för att hjälpa de länder och sektorer som drabbats värst av coronapandemin, dels om ett uppdaterat förslag till ny långtidsbudget för åren 2021–2027, som medlemsländerna redan stridit om under två års tid.
Slutsumman för de olika lånen och bidragen landar på 750 miljarder euro, drygt 7 900 miljarder svenska kronor.
Av pengarna föreslås 500 miljarder euro som rena bidrag och 250 miljarder som lån, berättar von der Leyen.
Betala till 2058
EU-kommissionen vill som väntat att medlemsländerna ger garantier till kommissionen för att låna upp stödpengarna – ungefär som när en vanlig person går i borgen för ett lån.
De gemensamt upplånade pengarna ska sedan börja betalas av igen först år 2027 och då av hela EU – ända fram till senast år 2058.
Avbetalandet ska alltså inte göras av de länder som fått de lånade pengarna och bidragen. I stället ska EU amortera tillsammans genom en kombination av åtgärder: inbesparningar i olika EU-satsningar, höjda EU-avgifter samt nya inkomstkällor.
För det sistnämnda nämner kommissionen exempelvis planer på att utöka systemet med utsläppsrätter även till flyget och sjöfarten, införa en digitalskatt samt börja ta ut en sorts importskatt för varor från länder där man inte har lika långtgående klimatkrav.
Miljardbudget
Kommissionens nya förslag om långtidsbudget för åren 2021–2027 bygger på det senaste kompromissförslaget från EU:s permanente rådsordförande Charles Michel från slutet av februari.
Jämfört med det förslaget ökas de totala utgifterna en aning, från 1 095 miljarder till 1 100 miljarder. Samtidigt är det betydligt mindre än kommissionens utgångsbud från 2018 på 1 135 miljarder euro.
Sverige har emellertid under hela den långa budgetdiskussionen krävt att siffrorna måste ner kring omkring 1 000 miljarder – maximalt motsvarande 1,0 procent av EU-ländernas totala bruttonationalinkomster, BNI.
Fler detaljer om vad som föreslås väntar under en hel rad presskonferenser med tunga EU-kommissionärer under de kommande dagarna.
Lån för lån?
Medlemsländernas EU-ministrar fick viss information om planerna när de höll ett webbmöte i tisdags. Men några detaljer gavs inte då.
– De har inte sagt något om beloppen och heller inte om var de kommer att lägga sig när det gäller långtidsbudgeten. Jag har förstått på dem som har följt det här att Ursula von der Leyen har hållit det här mycket tätt intill sig själv och sina allra närmaste medarbetare, säger EU-minister Hans Dahlgren (S).
Sverige, Nederländerna, Österrike och Danmark har tryckt på för att stödet ska ges i form av lån, som dessutom bör betalas tillbaka av de länder som lånar.
– Det ligger verkligen i vårt intresse att både den italienska och den spanska och alla europeiska ekonomier får fart igen. Det har vi inte förnekat. Det är bara det att vi tycker att det ska vara lån, i stället för gåvor i det här, säger Hans Dahlgren.
Kompromiss krävs
Onsdagens förslag lär följas av en snabb men svår process när medlemsländerna ska försöka enas. Vilka bitar som Sverige kan tänka sig att rucka på vill EU-ministern ännu inte avslöja.
– För att det ska bli någonting över huvud taget så måste de europeiska länderna komma överens. Då måste vi ha en kompromiss. Men hur vi ska kompromissa om det tänker jag inte säga nu, säger Hans Dahlgren.