Astra Zeneca har nu lämnat in en formell ansökan om att få sitt covid-19-vaccin godkänt, uppger EU:s läkemedelsmyndighet EMA i ett uttalande.

Myndigheten kommer att använda sig av en snabbprocedur för att behandla ansökan. Ett beslut om godkännande kan ges den 29 januari.

Parallellt har ett preliminärt avtal skrivits med fransk-österrikiska Valneva om inköp av 30 miljoner vaccindoser med en option på ytterligare 30 miljoner.

Het debatt

Runt om i EU-länderna går debatten het om vaccinerandet, med kritik mot att vissa medlemsländer eller EU-kommissionen eller båda två agerat för långsamt och otillräckligt.

Sandra Gallina, generaldirektör för EU-kommissionens hälsodirektorat, DG Sante, försvarar dock EU-insatsen i ett framträdande inför EU-parlamentets hälso- och miljöutskott.

– Vi köpte så mycket som fanns tillgängligt. Låt oss vara konstruktiva: vi har vaccinen och de är på väg, säger Gallina.

EU går först?

Uppgifter finns om att exempelvis Tyskland slutit egna kontrakt med några av de vaccintillverkare som EU handlat från. EU-kommissionen ställer sig dock frågande till det.

– Och i vilket fall som helst är det helt klart att de mängder som EU beställt kommer att levereras först, fastslår Gallina.

Hon påpekar samtidigt att EU-länderna varit överens om att beställa från flera olika leverantörer för att få ett brett utbud av vaccin. Och att länderna också aktivt och gemensamt beslutat att inte göra några nödgodkännanden av vacciner, för att motverka vaccinskepsis men också tydligt fastslå det juridiska ansvaret om något går fel.

– Som medlemsland tar man annars en enorm risk. Det är extremt viktigt att vi i Europa håller oss till det sätt som vaccinen godkänns på, anser Sandra Gallina.

Snabbt i Israel

EU-länderna får sina vaccin direkt från de producerande företagen. EU-kommissionen har bett medlemsländerna att informera om eventuella leveransproblem, men säger sig hittills bara ha fått in ett fåtal påpekanden om förseningar.

Samtidigt är det fortfarande väldigt få européer som blivit vaccinerade, medan till exempel Israel redan täckt närmare 20 procent av befolkningen.

Det förklaras bland annat med att Israel i sitt avtal med Pfizer lovat att i gengäld ge företaget detaljerade uppgifter om ålder, kön och sjukdomshistoria på alla som vaccineras. Israels välfungerande offentliga sjukvård är en annan förklaring.

– En insats på den här skalan skulle aldrig kunnat ske i ett privat hälsosystem, säger en sköterska på Ichilov-sjukhuset i Tel Aviv till nyhetssajten Politico Europe.

Israel ska även ha betalat motsvarande 250 kronor per Pfizer-dos, jämfört med runt 120 kronor inom EU, enligt uppgifter till Politico Europe.

Mer öppenhet

Bara ett fåtal detaljuppgifter om de olika avtalen har än så läckt ut. Hittills är Curevac den enda tillverkare som sagt ja till att visa upp sitt avtal med EU för EU-parlamentets ledamöter – vilket bara kommer att göras i ett särskilt läsrum på EU-kommissionen och med löfte om konfidentialitet.

Parlamentet trycker på för att få loss fler uppgifter.

– Vi vill att det ska vara mer öppenhet kring det här. Det är skattebetalarnas pengar det handlar om, säger svenska ledamoten Jytte Guteland till TT.