De 27 medlemsländerna har lanserat krispaket efter krispaket, och centralbanken ECB har sagt sig vara villig att göra vad som helst för att rädda situationen. På det kommer nu EU-kommissionen med ett förslag om ett nytt paket på nära 8 000 miljarder kronor.

Enligt Robert Bergqvist kan det nya paketet, som han kallar "den stora återhämtningsplanen", vara vad som krävs för att rädda de europeiska ekonomierna.

– Det mesta tyder på att vi hade bottenkänning med de enorma BNP-fallen i april, och en del indikatorer har börjat peka uppåt. En återhämtning har påbörjats och utifrån det tror jag att det här kan räcka på EU-nivå, säger han.

Lånar gemensamt

En viktig faktor som EU inte rår på är vad som händer i resten av världen.

– Till exempel diskuterar den amerikanska kongressen nya krispaket. Om andra länder tar ytterligare steg är det något som hjälper EU, säger Bergqvist.

De 750 miljarderna som fonden enligt förslaget kommer att bestå av kommer att lånas upp gemensamt. Som säkerhet ligger EU:s budget.

– Att man kollektivt lånar upp pengar och sen i nästa steg ger ut i det i form av bidrag, det är en aktiv finanspolitik. Och det är inte något vi haft inom EU tidigare, säger Bergqvist.

Sverige måste välja

En gemensam penningpolitik har dock euroländerna haft länge, genom ECB. Att det nu tas steg mot EU-gemensam finanspolitik är viktigt, enligt Bergqvist.

– Hela europrojektet är en haltande skapelse så länge det inte finns gemensam finanspolitik. Där är euroländerna inte i mål än, men det är ett symboliskt viktigt steg. Det är framför allt Tyskland som ställer upp med sin kreditvärdighet och delar ut den till eurosamarbetet, säger han.

TT: Vad hamnar då Sverige i för sits, som står utanför eurosamarbetet?

– Sverige hamnar längre bort från själva kärnan av EU-samarbetet, det blir ett större avstånd mellan Sverige och den innersta kärnan. På lång sikt måste vi väja mellan att fördjupa samarbetet genom att införa euron, eller behålla avståndet och förlora politiskt inflytande, säger Robert Bergqvist.