Med bara några timmars varsel meddelade Narendra Modi att Indien skulle stänga ner och de 1,3 miljarder invånarna hålla sig hemma. Då, i slutet av mars, hade Indien bara strax över 500 bekräftade fall av covid-19 – men premiärministern ansåg åtgärden nödvändig för att stoppa smittspridningen.

Sedan dess har tongångarna ändrats.

I ett tal tidigare i maj pratade inte Modi om hur Indien skulle bromsa eller besegra viruset, utan konstaterade snarare att det är något som landet kommer att få leva med under lång tid framöver. Och från den 8 juni kommer restauranger, hotell, köpcentrum och böneplatser att öppna i många områden som första delen i en trestegsplan. Andra restriktioner har redan lyfts.

Det dröjer dock innan skolor öppnar, och områden med svår smittspridning kommer att ha striktare regler.

Fallen ökar

I takt med att åtgärderna mildrats har antalet nya fall ökat och Indien har rapporterat rekordhöga dygnssiffror flera gånger – även nu i helgen. De flesta fall är koncentrerade till en handfull delstater och har drabbat städer som Bombay och Delhi särskilt hårt. Men ökningar har också noterats i fattigare delstater sedan många arbetslösa migrantarbetare börjat återvända hem med tåg från större städer.

Samtidigt får runt 174 000 bekräftade fall och 5 000 döda anses vara en relativt låg siffra med tanke på att Indien är världens näst folkrikaste land. Förklaringarna skiftar från allt från den unga befolkningen till den hårda nedstängningen och bristen på tester. Andra virusexperter har nöjt sig med att beskriva det som ett mysterium.

– Man måste vara försiktig när det gäller uppgifterna om antalet smittade och döda, för det har man inte riktigt koll på. Men det verkar som om Indien, precis som många andra länder i Sydasien, inte har drabbats på samma som sätt som Europa och andra rika länder, säger Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

Ekonomisk kris

En viktig drivkraft för att öppna Indien igen är den blödande ekonomin.

Miljontals människor har förlorat sitt levebröd och redan fattiga har drabbats hårdast. Krisen har blivit en daglig kamp för överlevnad sedan matreserverna krympt och plånböcker tunnats ut. Många av de miljoner människor som brukar söka sig från byar till städer i jakt på jobb har varnat för att det inte är viruset som kommer att ta livet av dem – utan hungern.

– Precis som i många andra länder finns en osäkerhet i Indien kring hur man ska agera för att öppna samhället. Man prövar sig fram. Problemet är att man ofta lägger för stort fokus enbart på vilken effekt det får på coronasiffrorna, säger Widmalm.

– En nedstängning med en ekonomi som stannar kan få andra sociala och psykologiska konsekvenser som orsakar lidande och som kan kosta människoliv. Till exempel stoppas andra viktiga satsningar på hälsa och dessutom har det lett till en migration som sprider smitta och slår hårt mot fattiga, som tvingats ut på vägarna när de förlorat sina jobb.

"Auktoritär läggning"

Under pandemin har också Modis antidemokratiska tendenser stärkts, enligt Widmalm.

Radikala hindunationalister har felaktigt målat ut muslimer som skyldiga till spridningen av viruset och säkerhetsstyrkor har slagit ner mot människor som protesterat, i huvudsak muslimer. Dessutom har tillslagen mot medier ökat och flera journalister har gripits sedan de publicerat artiklar och Twitterinlägg som varit kritiska mot regeringens hantering av pandemin.

– Modi har en auktoritär läggning och har utnyttjat nödläget för att spärra in oliktänkande. Han har försämrat den indiska demokratin sedan han kom till makten 2014 och den fortsätter att försämras. Det är allvarligt, säger Widmalm.

– Studier visar att den här typen av auktoritära krafter är sämre på att hantera sådana här kriser. Och nu märks till och med ökat tvivel i tidigare Modivänliga massmedier som i större uträckning ifrågasätter vad han håller på med.