Ambulansföraren Mohamed Osman Warsame har i flera veckor dagligen kört omkring 15 döda till begravningsplatser i Mogadishu. Det är minst tio fler än en vanlig arbetsdag, före coronaviruset.
– Det är så mycket död. Det är som om vi befinner oss i ett dödligt krig. Människor dör så snabbt, säger han till The Guardian.
Gravgrävaren Abdullahi Mohamed Jama håller med. Han har fyra gånger så mycket att göra än annars när den brittiska tidningen träffar honom på Calamada-begravningsplatsen i huvudstaden.
– Förut grävde vi gravar bara när det efterfrågades. Men nu väntar vi inte längre på ett samtal eftersom så många dör varje dag. Alla dödsfall är sjukdomsrelaterade och många är äldre, säger han.
– Men det är väldigt känsligt att tala om covid-19 och anhöriga säger bara att de dog plötsligt.
Låg testkapacitet
Somalia registrerade sitt första fall av covid-19 i mars. Sedan dess har antalet växt till över 2 600 bekräftat smittade och 88 döda.
Det verkliga antalet tros dock vara mycket högre. På grund av bland annat strider mellan regeringsstyrkor och extremister från al-Shabaab är testandet i bästa fall sporadiskt. I många delar av landet blir det inte av alls. Dessutom säger traditionen att döda ska begravas inom några timmar, vilket utgör ytterligare en utmaning för obducenter och statistikförare.
– Covid-19 kom till Somalia lite senare än till Västeuropa, men ökar snabbt. Siffrorna över smittade och döda avslöjar egentligen ingenting om hur det verkligen ser ut, testkapaciteten är väldigt låg, säger Jocelyn Mason, som jobbar för FN:s utvecklingsorgan UNDP i Somalia, på ett webbsänt seminarium.
– Men det råder väldigt mycket aktivitet runt begravningsplatser som ger en annan bild än den officiella statistiken. Vi väntar oss markant högre siffror.
Få vårdplatser
Förmågan att hantera coronakrisen beskrivs av FN-företrädare som mindre i Somalia än i grannländerna. Hälso- och sjukvårdssystemet är svårt märkt av fattigdom och konflikter. Sjukhusen kämpar med brist på utrustning, läkarna är få och antalet intensivvårdsplatser ännu färre – i början av april fanns det bara 25 stycken i ett land med omkring 15 miljoner invånare.
Läget blir inte bättre av att delar av årets livsviktiga skördar väntas gå förlorade på grund av den värsta gräshoppsinvasionen på 25 år. Dessutom har omkring en halv miljon människor tvingats på flykt undan översvämningar.
Somalier utomlands kan inte heller skicka hem lika mycket pengar som tidigare, vilket är förödande. Diasporans bidrag är mycket viktiga för ekonomin, men experter tror att penningförsändelserna kommer att minska med omkring 40 procent i virusets spår.
– Många somalier i västländer har blivit arbetslösa på grund av pandemin. De blir skuldsatta och har inte råd att försörja sina familjer på samma sätt längre.
"Bräckliga framsteg"
Effekterna av trippelkrisen kommer inte bara att slå hårt humanitärt utan hotar också många av de politiska och säkerhetsmässiga framsteg som har gjorts under det senaste årtiondet, enligt Mason.
– Det pågick förberedelser för val enligt principen "en person, en röst" i februari 2021, förändringar i grundlagen och ekonomin förväntades växa. Men dessa framsteg är extremt bräckliga och hade knappt börjat gro, säger han.
– Så nu är vi är väldigt oroade över att utvecklingen ska gå bakåt igen.