Höstlig kraftmätning om EU-miljarder

Allt klart redan i somras om EU:s nya långtidsbudget? Nja. Nu börjar höstens kamp om att också få EU-parlamentet att säga ja.

Glada miner visade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och permanente rådsordföranden Charles Michel efter budgetuppgörelsen i somras. Nu gäller det också att få EU-parlamentet med på bollen. Arkivfoto.

Foto: Stephanie Lecocq/AP/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2020-09-01 18:05

Wiktor Nummelin/TT

Statsminister Stefan Löfven (S) och hans kollegor klev i slutet av juli ut trötta men nöjda efter sina maratondiskussioner i Bryssel. Efter fyra dagar, inklusive två långa nattsittningar, kunde stats- och regeringscheferna i EU enas om formerna för sitt coronastöd och långtidsbudgeten för år 2021-27.

Redan då varnades det ändå för att man också måste få EU-parlamentets klartecken för uppgörelsen.

Och där är man nu.

I förra veckan inleddes direkta förhandlingar mellan parlamentet, EU-kommissionen och ministerrådets ordförandeland Tyskland för att se till att den nya budgeten kan börja gälla som planerat från den 1 juli.

Skarp varning

Det kommer inte att bli enkelt.

I EU-parlamentet finns starka viljor som inte alls är nöjda med medlemsländernas uppgörelse. Alla de fyra största partigrupperna – med en klar majoritet i parlamentet – kräver exempelvis tydligt inskrivna villkor om att rättsstatsprinciper och grundläggande demokratiska regler måste följas för att få ut allehanda EU-bidrag.

"Om inte rådet (medlemsländerna) och parlamentet kan enas om det här blir det omöjligt för oss att gå framåt om långtidsbudgeten", varnade gruppledarna för kristdemokratiskt konservativa EPP, socialdemokratiska S&D, liberala RE och miljöpartistiska De gröna/EFA i ett öppet brev i förra veckan.

Skattestrid

Från vänster och mitten finns också krav på att EU-länderna verkligen ska se till att införa de nya gemensamma intäkter som det talas om i budgetuppgörelsen, bland annat en omsättningsskatt för nätjättar och en skatt på finansiella transaktioner.

– Vi vill ha bindande åtaganden när det gäller införandet av de här nya resurserna, sade franska liberalen Valérie Hayer när parlamentets budgetutskott diskuterade frågan i Bryssel på tisdagen.

Flera länder, inte minst Sverige, är emellertid starkt skeptiska till de nya intäkterna och väntas blockera dem när – och om – de enstaka förslagen läggs fram.

"Nära partner"

EU-parlamentet vill traditionellt ha en betydligt större och frikostigare EU-budget än vad medlemsländerna kan acceptera, men brukar i slutändan få lov att acceptera det mesta av det som stats- och regeringscheferna förhandlat fram.

Ministerrådets ordförandeland Tyskland försöker ändå hålla parlamentsledamöterna på gott humör för att underlätta och skynda på deras klartecken.

– Vi ser er inte som en motståndare utan som en väldigt nära partner, lovade tyske EU-ministern Michael Roth inför budgetutskottet på tisdagen.

Fakta: Budgetuppgörelsen i EU

EU:s stats- och regeringschefer enades i juli om en långtidsbudget för år 2021–27 på totalt 1 074,4 miljarder euro. De största utgifterna utgörs som vanligt av regionalstödet och jordbrukspolitiken, som vardera får ungefär en tredjedel av medlen.

Intäkterna kommer i huvudsak från de olika EU-länderna, uträknat efter hur stora deras ekonomier är. Fem länder får rabatt på sin avgift till EU för att kompensera för att de betalar in betydligt mer än vad de anses få tillbaka. Sverige tillhör rabattländerna och erbjuds i långtidsbudgeten totalt 1 069 miljoner euro om året. Totalt väntas Sveriges EU-avgift ligga på runt 45 miljarder kronor per år.

På inkomstsidan gav EU-länderna i somras tummen upp för förslag om en rad nya EU-intäkter, i form av bland annat en plastskatt och en omsättningsavgift för nätjättar. Än så länge rör det sig dock bara om förslag. Eftersom många länder är starkt kritiska är det högst osäkert om något av dem blir verklighet.

Innan långtidsbudgeten kan träda i kraft krävs godkännande även från EU-parlamentet.

Fakta: EU-parlamentet

EU-parlamentet består av 705 ledamöter från de 27 medlemsländerna, invalda i maj 2019 för fem år framåt. Antalet ledamöter från varje land avgörs av folkmängden, även om de största och de minsta länderna har färre respektive fler ledamöter än vad de egentligen skulle ha rent matematiskt.

Parlamentet är med och bestämmer om nya EU-regler i olika grad, beroende på vilka områden det handlar om. Exempelvis har man stort inflytande över jordbruks-, miljö- och handelsfrågor, men betydligt mindre när det gäller hälsovård, skatter och utrikespolitik.

Sverige har 21 ledamöter i parlamentet: fem från Socialdemokraterna, fyra från Moderaterna, tre vardera från Sverigedemokraterna och Miljöpartiet, två från Centern och Kristdemokraterna samt en vardera från Vänstern och Liberalerna.

Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!

Läs mer om