Krav mot krav i oviss kamp om coronastöd

Kravlistorna är många inför veckans viktiga EU-toppmöte om coronastöd och långtidsbudget. Dags att göra det omöjliga, manar ordförandelandet Tyskland med optimism. Sverige är mer skeptiskt.

Tysklands EU-minister Michael Roth. Arkivfoto.

Tysklands EU-minister Michael Roth. Arkivfoto.

Foto: Markus Schreiber/AP/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2020-07-15 16:40

När de 27 EU-ländernas stats- och regeringschefer samlas i Bryssel på fredag morgon är planen att sitta kvar till det finns en uppgörelse om den ekonomiska vägen vidare efter coronakrisen.

Fast om man verkligen når dit är en annan fråga.

– Jag hör ju på mina kollegor bland EU-ministrarna att väldigt många säger att det här är något som vi borde kunna lösa ut just nu och ju förr desto bättre. Men samtidigt ser ju både jag och andra att det är betydande åsiktsskillnader. Det är en öppen fråga om det blir ett avslut nu till helgen, eller om det behövs ytterligare ett möte, säger EU-minister Hans Dahlgren (S) på en svensk pressträff via webben.

Många krav

Dahlgren och hans motsvarigheter i övriga EU höll en sista genomgång inför toppmötet på onsdagseftermiddagen.

Där upprepades återigen de olika krav som olika länder ställer på coronastödet och nästa långtidsbudget.

Sverige vill till exempel ha kvar sin rabatt på medlemsavgiften och vill att coronastödet ska bestå endast av lån, inte bidrag. Nederländerna trycker på för att alla länder ska vara med och enhälligt bestämma om vad pengarna ska användas till. Polen ogillar kravet på att stödja EU:s klimatmålsättning och Ungern vill inte att det ska finnas några kopplingar till uppfyllandet av grundläggande principer på rättsstatsområdet.

Det ungerska parlamentet vill till och med att landets premiärminister Viktor Orbán säger nej till allt, om inte EU-länderna först lägger ner sin pågående granskning av hur landet sköter sig rent juridiskt och demokratiskt.

Skugghopp?

Att få alla länder att enas om en kompromiss redan till helgen lär inte bli enkelt. Mycket kommer att hänga på förhållandet mellan lån och bidrag i coronastödet och enligt vilka villkor pengarna ska fördelas.

Om det inte går att nå en uppgörelse under helgen är det visserligen rent praktiskt möjligt att försöka enas vid ett senare möte i juli eller rentav augusti.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel – vars land just nu är ordförande i EU:s ministerråd – har dock markerat bestämt att hon vill ha ett avtal innan hon går på semester.

Hennes EU-minister Michael Roth säger sig vara optimistisk om "en bra chans att nå ett genombrott". Och han uppmanar alla att anstränga sig lite extra.

– På tyska finns uttrycket "att hoppa över sin egen skugga", för att uppmuntra någon att göra något som man tidigare tyckt vara omöjligt. Lite av den andan är vad vi behöver de närmaste dagarna för att hitta en gemensam grund för en kompromiss, säger Roth i ett uttalande från Berlin.

Fakta: Coronastödet och budgeten

EU-kommissionen har föreslagit ett coronastöd på totalt 750 miljarder euro, bestående av 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån. Pengarna ska tas fram genom att EU-kommissionen tar upp lån som medlemsländerna gemensamt går i borgen för. Lånen ska sedan betalas tillbaka gemensamt av EU fram till år 2058. EU:s permanente rådsordförande vill göra det från år 2026, bland annat med hjälp av intäkter från en gemensam plastavgift, en gränsavgift kopplad till klimatförändringarna samt en ny avgift för multinationella nätjättar.

När det gäller EU:s nästa långtidsbudget för åren 2021-27 har kommissionen föreslagit en summa på 1 100 miljarder euro, jämfört med 1 135 miljarder i ursprungsförslaget från 2018. Permanente rådsordföranden föreslår i sin tur en kompromiss som landar på 1 074 miljarder. I förslagen ingår att Sverige och ett antal andra länder tills vidare får behålla sina rabatter på EU-avgiften.

Källa: Europeiska rådet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!