Statsminister Stefan Löfven (S) slipper visserligen åka till Bryssel på fredag, eftersom coronakrisen tills vidare omöjliggör alla fysiska toppmöten.

I stället samlas EU:s stats- och regeringschefer framför sina datorer på hemmaplan för att framför allt diskutera de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin.

Dels handlar det om ett särskilt coronastöd, döpt till Nästa generations EU och bestående av nästan 8 000 miljarder svenska kronor i lån och bidrag till de drabbade.

Dels handlar det om ändringar i förslaget till nästa långtidsbudget för åren 2021-28, som totalt ligger på cirka 11 500 miljarder kronor.

Svensk skepsis

Sverige driver på för lån, i stället för bidrag, till de behövande.

– Vi tycker att den lämpligaste formen är att man ger fördelaktiga lån. Att gå bidragsvägen är ju ett avsteg från principerna om en balanserad budget som vi alltid har haft i EU, förklarar EU-minister Hans Dahlgren (S) sedan han och hans kollegor från övriga EU diskuterat frågan på ett webbmöte under tisdagen.

"Viktiga principer får inte kastas överbord. Hur kan det plötsligt vara ansvarsfullt att spendera 500 miljarder euro av lånade pengar och sedan skicka räkningen till framtiden?", skriver samtidigt statsministern i en debattartikel i tidningen Financial Times.

Syd mot öst

Sverige, Nederländerna, Österrike och Danmark ingår i vad som kallas den "frugala fyran" som också vill också hålla ner EU-budgeten ordentligt.

På motsatt sida står främst EU:s sydländer som Italien och Spanien, som redan före coronakrisen kämpade för en utökad budget med mer offensiva satsningar.

Minst lika tuff är samtidigt striden mellan syd och öst. De så kallade Visegrád-länderna – Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien – gillar inte hur EU-kommissionen räknat ut hur coronastödet ska fördelas och kräver betydligt mer till sina länder.

Midsommarmötet är främst till för att alla länder ska få ge sin syn på saken. Därefter väntas EU:s permanente rådsordförande Charles Michel återkomma med ett kompromissförslag, kanske redan i nästa vecka.

Dröjer till i höst?

Hans Dahlgren hoppas dock att det tar lite längre tid än så, för att få en ordentligt framtagen "förhandlingsbox", snarare än en framstressad.

– Jag hoppas att det inte blir alltför fort. Det kan vara nyttigt för hela processen och för hastigheten i det hela att man är väldigt omsorgsfull i designandet av den här boxen, säger EU-ministern.

Preliminärt är sedan tanken att stats- och regeringscheferna kan träffas "på riktigt" i Bryssel för att kunna förhandla öga mot öga i mitten av juli.

Målet är att enas under sommaren – men med tanke på oenigheten är det långt ifrån givet.

– Jag skulle verkligen inte utesluta att det finns en risk för att det här kan spilla över till efter sommaruppehållet, säger Hans Dahlgren.