– Eran med fossila bränslen upphör obönhörligen i och med detta beslut, sade ekonomiminister Peter Altmaier i samband med omröstningen i förbundsdagen, det tyska parlamentets underhus.

Beslutet att stegvis helt lägga ner kolenergin i Tyskland togs fram efter mycken vånda inom regeringen. Landet vill ersätta både kärnkraften och kolet med förnybart, men gruv- och energibranschen står för många jobb i en del regioner.

"Det är bittert"

Därför innehåller avvecklingsplanen också över 50 miljarder euro i omställningsstöd, varav en del kommer att gå till aktörer med allt annat än grön profil. När dessutom avvecklingen ska ta uppemot två decennier dömer klimat- och miljöföreträdare ut planen som en förlorad chans.

– I dag hade kunnat vara en historisk dag. Det är bittert eftersom denna lag inte innehåller det klimatskydd som behövs i dessa tider, säger Annalena Baerbock, ledare för miljöpartiet Die Grünen till Deutschlandfunk.

Kan ske snabbare

Enligt regeringen ska regelbundna avstämningar göras, vilket innebär att avvecklingen även kan ske snabbare än till 2038. Men i och med att även kärnkraften ska bort, ett beslut som Tyskland fattade efter Fukushima-olyckan i Japan, kommer det att krävas en ambitiös utbyggnad av energislag som sol och vind. Branschfacket IG BCE tycker att den planeringen ligger efter.

– Vi har debatterat avvecklingen för länge. Vi behöver en utvecklingsplan, för såväl förnybar kraftproduktion som elnätet, säger fackföreträdaren Michael Vassiliadis till nyhetsbyrån DPA.

Under första halvan av 2020 stod förnybart för över hälften av den tyska kraftproduktionen. Kärnkraft och naturgas låg bakom det mesta av återstoden.