Nya regler utlovas för asyl och migration

Nyhetsbomben kom i efterorden i EU-basen Ursula von der Leyens linjetal om läget i unionen.
–Vi kommer att avskaffa Dublinreglerna och ersätta dem med ett nytt europeiskt migrationshanteringssystem, lovar von der Leyen i Bryssel.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Arkivfoto.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Arkivfoto.

Foto: Aris Oikonomou/AP/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2020-09-16 05:30

Utspelet kommer när den tyska kommissionsbasen gör sitt sista svarsinlägg i den debatt som följt på hennes långa linjetal på onsdagsmorgonen.

Tidigare har hon varit fåordig om vad som egentligen kommer att ingå när nya asyl- och migrationsplaner ska presenteras av svenska kommissionären Ylva Johansson om en vecka.

Nu lovas dock ett helt nytt system i stället för de så kallade Dublinregler, som främst avgör att en asylsökande ska få sin ansökan behandlad i det land dit han eller hon först anländer.

– Det kommer ha gemensamma strukturer för asyl och återflyttningar, och det kommer att ha en ny stark solidaritetsmekanism, säger von der Leyen.

– Jag ser väldigt mycket fram mot debatten. Låt oss diskutera. Det kommer att finnas saker där vi kommer att vara överens och ställen där vi inte är det. Så jag ser fram emot de närmaste dagarna och veckorna, säger hon.

Låsta förhandlingar

EU-kommissionens nuvarande förslag till en ny Dublinförordning lades 2016, men har sedan dess suttit fast i oenighet mellan medlemsländerna.

– Vi drar tillbaka det förslaget och kommer med ett annat förslag, bekräftar Ylva Johansson till TT.

Hur stor förändringen blir vill hon dock inte gå in på.

– Det är inte så att allting försvinner som finns i nuvarande lagstiftning. Det innebär att det blir ett nytt förslag. Det är en tydlig signal eftersom det gamla förslaget om Dublin är ett av dem där det har varit mest låsningar, säger Johansson, som gillar hur von der Leyen uttryckte sig i sitt tal på onsdagen.

– Migration är någonting som finns och alltid har funnits och är något som vi faktiskt behöver. Men vi behöver hantera migrationen bättre tillsammans, både för mer rättvisa och för bättre förutsägbarhet. Vi pekar tydligt på att man ska ha rätt till asyl, men man ska också återvända om man inte har rätt att stanna, säger Johansson.

Tidigare migrationsförslag har skapat starka spänningar mellan länder i väst, öst, syd och nord i EU. Ylva Johansson är ändå optimist om det som ska presenteras nästa onsdag i Bryssel.

– Jag har ganska stora förhoppningar. Det är självklart att det här är en jättesvår uppgift och det känner jag in på kroppen. Men jag tror faktiskt att det är möjligt. Jag tror att vägen framåt är att man försöker avdramatisera migrationspolitiken. Situationen för migranter kan ju vara dramatisk, men själva politiken vinner på att avdramatiseras, säger hon.

Åsikterna om att skrota Dublinreglerna möts tills vidare av försiktighet från svenska EU-parlamentsledamöter.

– Om det kommer att ersättas av mer av gemensam asylprövning som leder till minskad invandring till Europa så ställer jag mig positiv till att vi skrotar Dublin. Vi behöver komma bort från att det blir för stort tryck på enskilda mottagarländer och de förslag som inneburit att vi behöver ha en tvingande fördelning av asylsökande, säger Tomas Tobé (M) till TT.

"Spelat ut sin roll"

"Detta är att sminka en gris. De flesta av sakerna som finns i Dublinförordningen kommer att leva vidare. Det viktigaste, oavsett namn på den sminkade grisen, är att EU-kommissionen tar tjuren vid hornen och lägger fram en europeisk migrationspolitik som funkar och är human", hälsar Abir Al-Sahlani (C) via SMS.

"Dublinförordningen har spelat ut sin roll, det har vi sett i Medelhavet. Att skrota den påverkar inte asylrätten som vi fortsatt måste stå upp för. För att upprätthåll en hållbar och säker asylpolitik måste alla medlemsländer ta sitt ansvar", skriver i sin tur Evin Incir (S).

Även justitieminister Morgan Johansson (S) kommentar är avvaktande:

”Vi har tagit del av Van der Leyens tal och pressträff. Det går också i linje med de besked EU-kommissionär Ylva Johansson lämnat under våren. Nästa vecka presenteras hela migrationspakten och vi får avvakta och se hela innehållet. Regeringen kommer sedan återkomma i frågan" meddelar Johansson i en skriftlig kommentar till TT.

Fakta: Ursula von der Leyen

Tyska Ursula von der Leyen godkändes som EU-kommissionens ordförande efter Jean-Claude Juncker den 16 juli 2019 och tillträdde formellt den 1 december.

Hon föddes i Bryssel 1958 där pappa Ernst Albrecht (1930-2014) hade tunga uppdrag inom den dåvarande EU-kommissionen på 1950- och 60-talen, innan han blev regional regeringschef i Niedersachsen 1976-90. Liksom fadern har von der Leyen länge varit aktiv inom kristdemokratiska CDU. Hon blev familjeminister 2005, arbetsmarknadsminister 2009 och försvarsminister från 2013 under förbundskansler Angela Merkel.

Sedan 1986 är hon gift med medicinprofessorn Heiko von der Leyen. Paret har sju barn, födda mellan 1987 och 1999.


Fakta: EU:s asylförslag

EU-kommissionen lade våren 2016 fram sju förslag som sedan lång tid behandlats av EU-länderna. För fem av dem råder i princip enighet:

* Förslag om när personer ska anses berättigade till internationellt skydd och hur länge de ska få uppehållstillstånd.

* Gemensamma regler för hur skyddet i EU ska fungera.

* Databaser för jämförande av fingeravtryck och identifiering av asylsökande.

* Skapa en gemensam asylbyrå.

* Nya ramar för vidarebosättning (kvotflyktingar).

För två förslag är oenigheten fortsatt stor:

* Förslag om en reviderad Dublin-förordning (kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan).

* Normer för mottagande av asylsökande, inklusive frågan om säkra länder.

För att komma förbi låsningarna har EU-kommissionen aviserat en ny "pakt" om asyl och migration, där förslagen ska presenteras på onsdagen den 23 september.


Fakta: Talet om läget i unionen

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll på onsdagen sitt årliga tal om läget i unionen. Här är några av beskeden:

* Klimatmålen till 2030 föreslås skärpta så att koldioxidutsläppen minskas med 55 procent i stället för 40, jämfört med nivåerna 1990.

* EU:s läkemedelsmyndighet EMA och smittskyddsmyndigheten ECDC ska stärkas.

* Lagförslag om ett ramverk för minimilöner kommer i oktober, men fullt ut "respektera nationella kompetenser och traditioner".

* Åtta miljarder euro ska investeras i nästa generation "europeiska superdatorer".

* En handlingsplan mot rasism och diskriminering ska presenteras redan den här veckan.

Källa: EU-kommissionen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!