Löfven ska på midsommarafton delta i ytterligare ett videotoppmöte med de övriga EU-ledarna. På agendan står EU-kommissionens förslag på ett återhämtningspaket efter coronakrisen och ett reviderat förslag på EU:s långtidsbudget för 2021-2027.
Varken förhandlingar eller beslut planeras. I stället ska de 27 EU-ledarna ha en "orienterande" diskussion.
Trots press från många andra EU-länder så kvarstår den svenska regeringens motstånd mot återhämtningspaketet, så som det utformats i EU-kommissionens förslag.
– Regeringen är mycket kritiskt till att så mycket som 500 miljarder euro ska lånas upp av EU för att sedan ges som bidrag till medlemsstater utan krav på återbetalning, sade Löfven i riksdagens EU-nämnd.
Han tycker att hårt drabbade medlemsstater i stället ska stödjas genom billiga lån, som de får betala tillbaka senare.
Nota skickas vidare
Tanken är nu att det är EU som helhet, inklusive Sverige, som ska betala tillbaka lånen under högst 30 år med start 2028. Löfven varnar för att man då skickar notan till framtidens skattebetalare.
Det föreslagna stödpaketet består av en återhämtningsfond på 560 miljarder kronor. Därtill kommer en förstärkning av olika stödprogram i EU:s budget på ytterligare 190 miljarder euro.
Av de sammanlagt 750 miljarderna ska 500 miljarder delas ut till medlemsstater i form bidrag. Det är den stora andelen bidrag som regeringen har starkast invändningar emot.
Men Löfven är inte heller nöjd med hur bidragen ska fördelas mellan olika medlemsstater. Fördelningen ska styras av befolkningsantal, BNP och arbetslösheten mellan 2015-2019.
Löfven uppgav i EU-nämnden att fördelningen måste ha en tydligare koppling till coronapandemins effekter och att pengarna ska gå till de delar av EU:s ekonomi som har störst behov. Regeringen är till exempel kritisk till att historisk data över arbetslösheten i olika EU-länder ska styra fördelningen.
Varnar för andra våg
Löfven varnade för vad som händer om EU-länder som under våren varit relativt förskonade, drabbas hårt av en andra coronavåg om ett halvår, och en stor del av bidragen då redan betalats ut
Statsministern ser också risker med den tillfälliga förstärkningen på 190 miljarder euro till EU-budgetens olika stödprogram.
– Krispengar ska inte blandas ihop med långtidsbudgeten. Det finns en uppenbar risk här att sådana påslag med tiden permanentas och det leder till kraftig höjning av budgeten och därmed medlemsländernas avgifter, sade Löfven.
Regeringens restriktiva linje när det gäller återhämtningspaketet har brett stöd i riksdagen. Liberalerna har dock reserverat sig.
– Medan andra partier pratar om betydelsen av en öppen marknad, av solidaritet och av den fria rörligheten, så vill man ändå inte riktigt vara med, sade L:s ledamot i EU-nämnden, Tina Acketoft.
Det finns en press i EU på att en överenskommelse om återhämtningspaketet ska nås under sommaren. Tysklands förbundskansler Angela Merkel uppgav i den tyska förbundsdagen på torsdagen att hon vill ha en uppgörelse till slutet av juli.
Löfven bedömer att det kommer att kräva att EU-ledarna åter träffas fysiskt på ett toppmöte i Bryssel.