54-åringen från Haag är på god väg att bli sitt lands mest långsittande ledare hittills. Det mesta tyder på att han som fortsatt regeringschef framåt sommaren 2022 kommer att passera 80-talsföreträdaren Ruud Lubbers.
– Han kandiderar som ett säkert kort och jag tror att det går hem hos många väljare, säger Rem Korteweg på tankesmedjan Clingendael till nyhetsbyrån Reuters.
– Det verkar som om högerväljarna verkligen gillar (högerliberala partiet) VVD och Rutte och särskilt premiärministern, säger Andre Krouwel på Vrije Universiteit i Amsterdam till AFP.
Frågan är snarare vilka som ska få vara med och fira. Rutte har haft fyra olika regeringspartner från höger till vänster under sina drygt tio år som premiärminister. Nya kan mycket väl komma till efter veckans val, med tanke på hur splittrat och mångfärgat det nederländska parlamentet väntas bli.
Upp mot 15 partier kan ta plats i representanthuset i Haag. 13 av dem sitter där redan nu.
Våld och upplopp
Nederländerna har rent sjukdomsmässigt klarat sig relativt bra genom coronapandemin, med knappt 16 000 döda på 17,5 miljoner invånare.
Samtidigt har landet genomlevt några av de hetsigaste protesterna i Europa mot nedstängande och andra regeringsåtgärder. Våldsamma upplopp utbröt i flera städer när utegångsförbud infördes i slutet av januari och i början av mars eldades en testcentral upp. Så sent som i söndags användes vattenkanoner mot demonstranter i Haag.
Våldsamheterna väntas ändå inte få någon större politisk effekt i valet. Snarare är det i stället kritik mot sjukvården och gemensamma EU-åtgärder som kan få oppositionen att växa.
– Det finns en del av väljarkåren som är skeptisk mot Nederländerna i EU och de kostnader som finns. Ungefär en tredjedel av de nederländska väljarna vill lämna EU, säger statsvetaren Linda Bos på Amsterdams universitet till den belgiska tidningen Le Soir.
Snålar i EU
Geert Wilders från populistpartiet PVV har i många år kampanjat mot EU och har i år bland annat riktat in sig på de stora stödpaket som medlemsländerna enats om.
– Vi har gett bort 43 miljarder euro till italienare och spanjorer. De skulle vi ha behövt för vårt eget hälsosystem i stället, klagade Wilders i en av de sista valdebatterna.
Å andra sidan är det inte särskilt enkelt att anklaga regeringen för att vara för EU-vänlig. Både Rutte och hans liberala VVD samt största koalitionspartnern i konservativa CDA, lett av finansminister Wopke Hoekstra, är rejält återhållsamma när det gäller EU.
Duon stred hårt under fjolåret för att hålla nere EU:s långtidsbudget och coronastöd, främst tillsammans med de övriga kollegorna i "sparsamma fyran" – från Sverige, Österrike och Danmark.
Bidragsskandal
Coronapandemin gör att årets parlamentsval hålls under tre dagar i stället för en, med början under måndagen och avslut på onsdag.
VVD väntas bli klart största parti, följt av PVV och CDA och därefter de mindre partierna på rad. Det nya EU-kritiska populistpartiet FVD tycktes för bara något år sedan bli en makt att räkna med, men har sedan dess närmast imploderat i interna bråk och anklagelser om antisemitism.
I den nuvarande regeringen ingår även mer EU-vänligt liberala D66 och det lilla kristna partiet CU. Formellt avgick dock hela regeringen i januari, som följd av en gammal bidragsskandal där myndigheterna varit alltför nitiska i att kräva tillbaka barnbidrag.
