Parlamentsvalet i Nederländerna har pågått sedan i måndags för att minska risken för smittspridning.
Att döma av en vallokalsundersökning på onsdagskvällen har det gillats av väljarna. 82 procent ska ha röstat – i så fall den högsta siffran sedan 1986.
Regeringen gillas också. Premiärminister Rutte och hans högerliberala VVD blir i undersökningen återigen största parti, med en historisk fjärde valseger i rad.
VVD tippas få 36 mandat – tre fler än valet 2017.
"Mark har visat stort ledarskap under sina år som premiärminister, särskilt det här senaste året i hantering av covid-19-krisen. Som ledare för VVD-partiet är han den rätte personen att leda oss på vägen mot återhämtning", hälsar partikamraten Malik Azmani, nederländsk ledamot av EU-parlamentet, i ett mejl till TT.
Succé för D66
Näst störst enligt vallokalsundersökningen blir det vänsterliberala och starkt EU-vänliga regeringspartiet D66, som spurtat starkt under ledning av handelsminister Sigrid Kaag.
D66 väntas nu få 27 mandat, åtta fler än senast.
– Silver med gyllene glans, säger kampanjledaren Sjoerd Sjoerdsman med ett stort leende i nederländsk tv.
Därmed spelar det mindre roll att de två övriga regeringspartierna – kristdemokratiska CDA och det lilla kristna partiet CU – tappar totalt sex mandat. Regeringen kan ändå sitta kvar, om den så önskar. Faktiskt har även VVD, D66 och CDA möjlighet att klara sig utan CU, och ändå få majoritet.
För D66 är valet en succé. Om vallokalsundersökningen stämmer slår man sitt tidigare valrekord på 24 mandat från 1994.
"Teflonmannen"
Rutte har i olika koalitioner styrt sedan 2010 och kan nu gå in i sin fjärde mandatperiod som regeringschef.
Utan att vara direkt folkkär har 54-åringen från Haag blivit allt mer populär med åren, samtidigt som han också fått öknamnet "teflonmannen" för sin förmåga att skaka av sig politisk kritik och skandaler.
Att merparten av invånarna trots allt gett regeringen godkänt för pandemihanteringen har talat till Ruttes fördel.
– Jag har tagit ansvar de senaste tio åren. Jag försöker regera, under svåra omständigheter, sade premiärministern själv i en sista tv-debatt i tisdags kväll.
Populistkritik
Under coronapandemin har ändå regeringen fått kämpa mot hårda ord från både oppositionen och allmänheten.
De två EU-kritiska populistpartierna PVV och FVD har attackerat från olika håll. PVV och dess ledare Geert Wilders vill se mer pengar till den egna sjukvården i stället för att hjälpa hårt drabbade EU-länder som Italien och Spanien. FVD, med Thierry Baudet i spetsen, fångar i sin tur röster bland dem som anser att regeringens coronaåtgärder är för drastiska – och till och med ser hela pandemin som en konspiration.
I vallokalsundersökningarna landar PVV på 17 mandat (-3), medan FVD får 8 mandat (+6). Det sistnämnda har gjort kraftiga kast i opinionen under de senaste åren. Partiet var till och landets största i några mätningar 2019, men verkade i vintras helt uträknat efter interna strider. Nu är man ändå ett av valets vinnare – även om man inte lär få något större politiskt inflytande.
Valets stora förlorare är samtidigt vänsterpartiet SP och miljöpartistiska Groen Links som båda väntas tappa 6 mandat, från 14 till vardera 8.
Totalt tycks ända upp till 17 partier ta plats i underhuset.
Minister i karantän
För hälsominister Hugo de Jonge bjöd valdagen på en smärre pinsamhet då han inledningsvis inte tilläts rösta. Orsaken: hans pass hade gått ut.
"Ett bra råd inför valet: se till att ta med giltig legitimation. . ." skrev han själv på Twitter efter att ha nekats i en drive-in-vallokal.
Till råga på allt fick de Jonge någon timme senare också besked om att han varit i kontakt med en covid-19-smittad.
"Jag går i karantän och jobbar hemifrån", twittrade hälsoministern från kristdemokratiska CDA.