Splittrad tysk höger håller andan inför val i öst

Med mindre än fyra månader kvar till tyska förbundsdagsvalet går invånarna i delstaten Sachsen-Anhalt till valurnorna. För Angela Merkels splittrade kristdemokrater väntar en svettig drabbning mot främlingsfientliga AFD – som mycket väl kan bli största parti.

Kristdemokraternas partiledare och kanslerkandidat Armin Laschet. Arkivbild.

Kristdemokraternas partiledare och kanslerkandidat Armin Laschet. Arkivbild.

Foto: Kay Nietfeld/AP/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2021-06-04 05:28

Den tidigare östtyska landsdelen Sachsen-Anhalt är med sina drygt två miljoner invånare kanske inte den tyngsta delstaten.

Men en opinionsmätning därifrån i förra veckan torde ha ingjutit fruktan och bävan hos kristdemokrater både i delstatshuvudstaden Magdeburg och Berlin. Detta då den visade att Alternativ för Tyskland (AFD) dragit om förbundskansler Angela Merkels CDU och blivit största parti.

Att förlora positionen som nummer ett vore ett stort misslyckande för den förhållandevis nye CDU-ordföranden Armin Laschet. Inte minst då AFD i Sachsen-Anhalt är särskilt radikalt, och övervakas av författningsskyddet på grund av högerextrema tendenser.

Munskyddsskandal och fiaskoval

Laschets första månader som partiordförande har kantats av skandaler och problem.

I mars ertappades flera CDU-politiker med att ha berikat sig på offentliga munskyddsinköp, en härva som har beskrivits som partiets djupaste kris på många år. Valen i viktiga industridelstaten Baden-Württemberg och Rheinland-Pfalz några veckor senare blev fiaskoartade, med rent katastrofala siffror för CDU.

Laschets infekterade kamp om kanslerkandidaturen med bayerska kollegan Markus Söder har ytterligare bidragit till negativ energi kring CDU, det dominerande partiet i efterkrigstidens Tyskland.

Black om foten

Även striden om partiets riktning efter eran Merkel är en black om foten på Laschet. CDU-basen, som företräder en mittenlinje, besegrade en konservativt sinnad motkandidat i ordförandestriden i januari. Men marginalen var knapp, och sedan dess har de som vill se en högergir flyttat fram sina positioner.

I april utsågs exempelvis den tidigare underrättelsechefen Hans-Georg Maassen till förbundsdagskandidat för en valkrets i Thüringen. Maassen tvingades hösten 2018 bort från sin post sedan han anklagats för att ha lämnat ut icke offentliggjorda underrättelseuppgifter till AFD. Sedan dess har han från vissa håll kritiserats hårt för sina uttalanden, bland annat då han konstaterade att han inte gick med i CDU "för att 1,8 miljoner araber skulle komma till Tyskland".

Andra välkomnar dock Maassens frispråkiga konservatism och sätter sitt hopp till hans löften om att vinna tillbaka väljare genom att bredda CDU åt höger.

Spelade ned nazimotiv

I helgen valdes även Max Otte, som ofta uttryckt sig positivt om AFD, till ordförande i CDU-föreningen Werteunion. Föreningen krävde så sent som 2019 att Otte skulle uteslutas ur partiet efter ett Twitterinlägg där han spelade ned de ideologiska motiven bakom nazistmordet på den flyktingvänlige kristdemokraten Walter Lübcke – men har nu alltså gjort en helomvändning.

Den centrala frågan inför söndagens val i Sachsen-Anhalt är, föga förvånande, coronapandemin. AFD kräver ett slut på "lockdown-galenskapen" och vill att delstatsregeringen häver samtliga restriktioner.

CDU:s Rainer Haseloff, som styr delstaten tillsammans med Socialdemokraterna och De gröna, uppmanar invånarna att fortsätta följa restriktionerna, samtidigt som han uttryckt kritik mot den omstridda nya smittskyddslagen, med krav på utegångsförbud i hårt drabbade områden.

Vill inte skönmåla

I Berlin finns hos vissa CDU-företrädare en uppgivenhet inför möjligheten att vinna tillbaka AFD-väljare i de landsdelar som tidigare utgjorde DDR. Regeringens sändebud för de nya delstaterna, kristdemokraten Marco Wanderwitz, säger i en Frankfurter Allgemeine- podd att han har tröttnat på att skönmåla verkligheten.

– Vi har att göra med människor som till viss del socialiserats i en diktatur, och trots att det har gått 30 år inte lyckats landa i demokratin. Det är sorgligt, men tyvärr sant.

Kampen om kanslerkandidaturen mellan Armin Laschet (CDU, till vänster) och Markus Söder (CSU) blev bitter. Arkivbild.
Kampen om kanslerkandidaturen mellan Armin Laschet (CDU, till vänster) och Markus Söder (CSU) blev bitter. Arkivbild.
Fakta: Tyska supervalåret 2021

Under 2021 hålls en lång rad val på olika nivåer i Tyskland. Under våren har invånarna i Baden-Württemberg och Rheinland-Pfalz gått till delstatsval och kommunalval har hållits i Hessen.

Här är kommande viktiga datum:

6 juni: Delstatsval i Sachsen-Anhalt.

12 september: Kommunalval i Niedersachsen.

26 september: Förbundsdagsval. Delstatsval i Berlin, Mecklenburg-Vorpommern och Thüringen.

Våren 2022 hålls sedan delstatsval i Saarland, Schleswig-Holstein och det tunga förbundslandet Nordrhein-Westfalen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!