– Vårt mål är inte att bränna pengar, lovar Michel inför nästa veckas budgetbatalj i Bryssel.

Det nya förslaget från den permanente rådsordföranden innebär en minskning med drygt 25 miljarder jämfört med EU-kommissionens senaste förslag från i maj. 1 074 miljarder är summan som Michel har fastnat för.

– Jag vill ha ett bättre EU. Det är vår plikt gentemot alla EU-medborgare överallt, förklarar han på en presskonferens i Bryssel.

När det gäller lån och bidrag i EU-kommissionens coronastöd ändrar Michel som väntat inte i förslaget om att lägga 500 miljarder euro i bidrag och 250 miljarder i lån. Men han är tydlig med att 70 procent av stödet ska delas ut under de två närmaste åren och 30 procent från år 2023 och framåt.

Sverige vill att allt ska vara lån och fördelningen kopplas mycket mer till den nuvarande krisen, inte andra faktorer.

– Det vore rimligare att man lånar ut pengarna till dem som ska göra investeringarna, säger EU-minister Hans Dahlgren (S) till TT och tillägger att regeringen är fortsatt kritisk till förslaget.

Fortsatt rabatt

Rådsordföranden ser samtidigt framför sig tre nya direkta intäkter till EU: en plastskatt, en gränsavgift kopplad till klimatförändringarna och en digitalskatt på stora nätjättar.

Fast han vill bara kalla det för avgifter.

– Jag föreslår inte någon skatt, betonar Michel.

Skatter eller avgifter på EU-nivå ogillas skarpt av många länder, inte minst Sverige. Hans Dahlgren noterar att MIchel i sitt förslag också resonerar om en eventuell skatt på finansiella transaktioner.

– Det där är inte bra, säger han.

I förslaget ingår som väntat även bibehållna "rabatter" på EU-avgiften för Sverige, Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike. De fem länderna betalar in betydligt mer till EU än vad man anser sig få tillbaka och har tydligt uttryckt att man inte accepterar slopade rabatter.

För svensk del handlar det enligt Michels förslag om 798 miljoner euro om året, motsvarande 8,3 miljarder svenska kronor.

– Det kommer inte att räcka för att hålla nere avgiften på samma nivå som nu, säger Hans Dahlgren som ändå ser det som positivt att rabatten finns med.

En nyhet i förslagen är också en särskild brexitfond på fem miljarder euro, för att kunna hantera oförutsedda konsekvenser av Storbritanniens utträde ur EU.

Toppmöte väntar

Michels kompromiss ska stötas och blötas nästa vecka, då alla stats- och regeringschefer samlas i Bryssel den 17 juli för att försöka hitta en lösning.

– Nu är det dags att agera. Nu är det dags att ta beslut. Jag hoppas att alla runt bordet kan ta steg mot en lösning, säger Michel.

Senast ledarna gjorde ett försök att enas var på midsommaraftonDå stod det klart att EU-kommissionens senaste bud inte kan accepteras av alla.

Nu hoppas Michel "bygga broar" mellan de olika åsikterna runt förhandlingsbordet.

– Vårt mål är inte att bränna pengar. Det är att investera och reformera, säger rådsordföranden i Bryssel.

"Frugala fyran"

Tre huvudgrupper finns bland de 27 länderna:

En stor grupp med Frankrike, Spanien och Italien i spetsen vill ha ett omfattande stöd till de värst coronadrabbade länderna, med rejäla bidrag för att få ländernas ekonomier på fötterna igen. På bidragssidan har de flankstöd från mäktiga Tyskland.

En rad östeuropeiska länder gillar också ambitiösa satsningar, men tycker att pengarna borde fördelas annorlunda – med hänvisning till att östländerna ekonomiskt fortfarande ligger en bra bit efter väst- och sydländerna, även om de inte drabbats så hårt av coronakrisen.

Och så finns den "frugala fyran" – Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike – som trycker på för en nedtonad budget och lån snarare än bidrag till de drabbade.

En tuff kamp pågår samtidigt om villkoren för lånen och bidragen. Nederländerna trycker på för att allt stöd måste godkännas av samtliga EU-länder. Förmynderi, anser dock vissa, som vill bestämma själva hur de ska bygga upp sin ekonomi igen.