Tiotusentals i protester mot Myanmars militär

Tiotusentals slöt upp i demonstrationer mot militärjuntan i Myanmar, bland annat i landets största stad Rangoon, på lördagen.
–Militärjuntan respekterar inte folkets röst och jag anser att den förråder landet, sade en av demonstranterna.Internet är blockerat i stora delar av Myanmar.

Demonstranter försöker under fredagens demonstrationer i Myanmar ge polisen röda blommor, symbolfärgen för den störtade ledaren Aung San Suu Kyis parti NLD.

Demonstranter försöker under fredagens demonstrationer i Myanmar ge polisen röda blommor, symbolfärgen för den störtade ledaren Aung San Suu Kyis parti NLD.

Foto: AP/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2021-02-06 05:51

"Ned med militärens diktatur", skanderade demonstranter med röda flaggor, symbolfärgen för den störtade ledaren Aung San Suu Kyis parti NLD som vann parlamentsvalet i november. Militären har dock inte erkänt segern och hävdar valfusk.

I början av veckan grep militären flera civila ledare och satte dem i husarrest, bland dem Aung San Suu Kyi och president Win Myint.

Protesterna nära universitetet i Rangoon har växt sig allt större. Detta trots att internet stängts ned med syfte att bromsa kritiken mot militärens kupp.

Även i storstaden Mandalay bröt protester ut.

Åskådare gav mat och vatten till demonstrationsdeltagarna, och många höll upp tre fingrar i luften i en protestgest. Kravallpolis blockerade samtidigt vägar och placerade ut vattenkanoner.

Tusentals demonstranter marscherade till stadshuset i Rangoons centrala delar. De bar bilder på Aung San Suu Kyi och Win Myint, och framförde krav på att de ska släppas.

Slag mot kastruller

På många håll har det hörts ljud av slag mot krukor och kastruller, vilket traditionellt förknippas med att utrota ondska.

Demonstranter planerar nya manifestationer på söndagen.

Aung San Suu Kyi har inte synts till offentligt efter kuppen, men enligt en talesperson för hennes parti sitter hon i husarrest och mår under omständigheterna bra.

FN:s generalsekreterare António Guterres säger att organisationens särskilda sändebud till landet tagit en "första kontakt" med militären med en uppmaning att återföra makten till den civila regeringen.

Facebook, som är ett av landets mest använda kommunikationsnätverk, är nedstängt. Där har ett forum för civil olydnad växt fram på kort tid med uppmaningar till strejker.

På lördagen bekräftade Twitter att dess tjänst i likhet med flera andra sociala medier stängts ner.

Norska teleoperatören Telenor uppger att bolaget följt en order om att stänga ned hela landets mobildatanät.

"Vi har anställda på plats och vår högsta prioritet är att trygga deras säkerhet", skriver bolaget i ett uttalande.

"Inte fri"

En australisk ekonomisk rådgivare till Aung San Suu Kyi säger till BBC att han har frihetsberövats. Han är den förste utlänning som bekräftats frihetsberövad av militären efter kuppen.

Strax innan nästan alla kommunikationsvägar in och ut ur landet slocknade uppgav han att han hölls på sitt hotell. Det har senare inte gått att nå honom via telefon.

Militärkuppen i Myanmar har mötts med kraftiga fördömanden från stora delar av omvärlden, däribland USA, EU och FN.

Fakta: Myanmar

Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydostasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning på närmare 54 miljoner, enligt beräkningar från 2018.

Huvudstaden Naypyidaw är en helt planerad stad som började byggas i centrala Myanmar 2002. Tre år senare, 2005, tog det över som huvudstad efter landets största stad Rangoon.

Landet koloniserades på 1800-talet av Storbritannien men blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes. Konflikterna i delstaterna Shan och Kachin har pågått sedan 1948.

Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi får enligt författningen inte bli president och har formellt en särskilt inrättad post som nationell rådgivare. I praktiken är hon Myanmars egentliga civila ledare.

Militären har enligt författningen en fjärdedel av platserna i parlamentets bägge kamrar. De platserna tillsätts av överbefälhavaren.

Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp men har under sin tid i regeringsställning kritiserats hårt för att inte stoppa militärens agerande mot de muslimska rohingyerna.

Våld och förtryck mot folkgruppen rohingya har under de senaste åren lett till en intensiv flyktingvåg från framför allt delstaten Rakhine till grannlandet Bangladesh.

Källor: NE, Landguiden, AFP

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!