Länkar till en faktakoll och synpunkter på ogrundade påståenden ackompanjerade två av Trumps twitterinlägg i natt.
I ett blogginlägg berättar Twitter hur det hela går till: efter att ha identifierat tveksamma inlägg kategoriseras det som antingen falsk information, omtvistat påstående, eller overifierat påstående. Därefter bedöms allvarlighetsgraden och beroende på det vidtas olika åtgärder.
Förutom att sätta en etikett och länka, som på Trumps inlägg, men man kan även varna användare eller helt ta bort inlägg. Tanken är att systemet inte ska förstärka ett inläggs spridning.
– Man säger sig försöka dämpa spridningen, förmodligen med hjälp av algoritmer. Men jag ställer mig frågande till hur effektivt det är med en president som har så många följare, säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen.
Transparensen brister
I blogginlägget beskriver Twitter i generella ordalag att personal arbetar med detta tillsammans med samarbetspartners, men det framgår ingen mer information om vilka det är.
– Vi användare förstår inte fullt ut på vilka premisser man gör granskningarna, hur identifikationen går till, eller hur man väljer ut de källor man hänvisar till. När man läser om det väcks väldigt många frågor, säger Björn Appelgren, och utvecklar:
– Jag tvivlar inte på att de tar hoten på allvar men jag avundas inte deras uppgift. Det kan inte vara helt lätt att avgöra vilka man ska granska. Det är stor skillnad på ett samtal mellan två privatpersoner som tycker olika och en synkroniserad bot-attack från främmande makt, eller en president med väldigt många följare. Kanske den senare bör tas på större allvar, men var drar man gränsen?
Mer av medieföretag
Tidigare hade många techjättar inställningen att de bara var en plattform. Men i och med denna åtgärd tar Twitter steget mot att bli mer av ett medieföretag, anser Göran Svensson, medieforskare vid Uppsala universitet som undervisar i medierätt och forskar om mediers ansvar.
– Det ser ut som att de går mer mot att jobba som vanliga medier, genom att kommentera enskilda inlägg och skapa sammanhang på den egna tjänsten, säger han.
Frågan blir nu hur man ska se på ett företag som Twitter.
– Är de neutrala förmedlare eller medier som själva agerar? Om de agerar själva höjs kraven på att de också ska ta ansvar för innehållet, säger Göran Svensson.
"Inskränker yttrandefriheten"
Trumps svar till Twitter – på Twitter – var snabbt, och slog fast att faktagranskningen inskränkte yttrandefriheten. Ett argument Göran Svensson inte ger mycket för.
– Man utsätter yttrandet för faktagranskning och sätter det i ett sammanhang. Det innebär inte att man förvägrar någon att yttra sig, säger han.
– Yttrandefriheten ligger vidare främst i att kunna använda sig av Internet, inte av en specifik tjänst, fortsätter han.
Presidenten skrev däremot att han "inte kommer tillåta" Twitter att begränsa yttrandefriheten. Senare utvecklade han resonemanget med att sociala medier kommer att "kraftigt regleras eller stängas ner".
– Han har rätt att säga detta, men om han i sin roll som president gör allvar i det är det en stark yttrandefrihetsinskränkning som går på tvärs med hur medier regleras i USA, säger Göran Svensson.
