Nästa vecka väntas EU-kommissionen lägga fram sina planer på en återhämtningsfond och hur EU:s nästa långtidsbudget ska anpassas till coronakrisen.

Mycket pengar kommer att behövas.

– Vi har haft ekonomiska nedgångar förut, men aldrig en nedstängning som den här. Vi kommer att återhämta oss, men det kommer att ta tid, säger kommissionsordförande von der Leyen inför EU-parlamentet i Bryssel.

Utan att ge några exakta detaljer utlovar hon ett "återhämtningsinstrument" som ska vara tillgängligt för alla länder, men samtidigt huvudsakligen inriktat på de värst drabbade. Bidrag kommer att förekomma – inte bara lån.

Mer samarbete?

Även om långtidsbudgeten sträcker sig över sju år kommer coronainsatserna att koncentreras till de närmaste åren. Nya stödprogram utlovas, bland annat för hälsovården, och även nya egna direktintäkter till EU – något som både EU-kommissionen och EU-parlamentet länge kämpat för.

– Jag är övertygad om att det är ett nytt och starkare EU som föds, anser von der Leyen.

Permanente rådsordföranden Charles Michel är inne på samma linje.

– Vi måste vidta åtgärder som aldrig gjorts förut. Den här krisen visar vikten av att vårt svar blir att samarbeta mer och integrera oss mer – inte tvärtom, säger Michel inför EU-parlamentet.

Missnöje hos M

Veckans parlamentssession hålls huvudsakligen via webben, med ett komplicerat röstande via e-post. Bland annat ska ledamöterna försöka enas om ett gemensamt uttalande om vad man önskar sig från EU-kommissionen när det gäller återhämtningen.

De större partigrupperna har förhandlat fram en text som merparten väntas ställa sig bakom. Fast alla ledamöter är inte nöjda.

– Moderaterna kommer att ta strid mot den här resolutionen och vår egen partigrupp. Det här innebär en ohejdad pengarullning från Bryssel som i slutändan kommer att behöva bäras av några få länder, inklusive Sverige. Det är inte rimligt att man exempelvis kräver att huvudparten ska vara bidrag och inte lån, säger Tomas Tobé (M) till TT.