Vändpunkten kom söndagen den 27 mars i fjol.
Efter en helg med 87 registrerade mord – extremt blodigt även i ett land som länge toppade världens våldsstatistik – utlyste Nayib Bukele undantagstillstånd.
Fram tills dess hade presidenten redan kunnat skryta om en minskad mordfrekvens sedan han tillträdde 2019. Framgångar som misstänks ha nåtts genom en hemlig pakt med gängledare.
Med sitt förtroende på spel utropade Bukele ett fullskaligt krig mot gängen.
Polisen gavs befogenheter att gripa vem som helst som de misstänker för kopplingar till organiserad brottslighet. Vid flera tillfällen har säkerhetsstyrkor omringat hela samhällen och gått från dörr till dörr i sökandet efter misstänkta gängmedlemmar.
Hittills har över 71 000 människor gripits.
Det motsvarar en procent av landets befolkning – eller runt sju procent av alla salvadoranska tonåriga pojkar och unga män.
Lugnare på gatorna
Regeringen har låtit bygga ett nytt fängelse med kapacitet för 40 000 fångar. Parlamentet har godkänt massrättegångar där hundratals gripna kan ställas inför rätta i grupp. Maxstraffet för gängmedlemskap har höjts till 45 år.
Det uttalade målet är att krossa gängen.
"Vi kommer att rena vårt land och utrota denna pest", skrev den 42-årige Bukele, som har bakgrund i pr-branschen, på sociala medier i maj.
Och den hårdföra taktiken har – åtminstone hittills – gett resultat.
Gängen "är inte längre aktiva på gatorna i El Salvador – åtminstone inte som förr", konstaterade den undersökande nyhetssajten El Faro efter att i februari ha besökt 14 orter i landet. Invånare som tidigare levt under konstant hot kan nu promenera fritt och småföretagare kan driva sina verksamheter utan att tvingas betala beskyddarpengar.
Högt pris
Förändringen kommer lägligt inför valet nästa år.
Enligt författningen får en president sitta en femårsperiod vid makten. Men Högsta domstolens konstitutionella kammare, som fyllts med Bukele-vänliga domare, har beslutat att presidenten ändå får ställa upp för omval.
Grundläggande rättigheter är satta ur spel i El Salvador. Experter varnar för att den auktoritäre presidenten – som skämtsamt kallat sig för "världens coolaste diktator" och som gjort sig känd utomlands för att ha infört bitcoin som officiell valuta – påbörjat en nedmontering av demokratin.
Men kriget mot gängen har gett Bukele popularitetssiffror på mellan 80 och 90 procent.
Samtidigt betalar många ett högt pris för hans framgångar. Tusentals klagomål har strömmat in om personer som gripits på falska grunder, med hänvisning till en tatuering, ett anonymt tips eller att de befunnit sig på fel plats. Förtvivlade kvinnor har förgäves fått söka svar om vad som hänt deras bortförda söner och män.
"Bryr oss inte"
Över 150 människor har dött sedan de gripits, enligt människorättsorganisationen Cristosal. I många fall har kropparna burit spår av tortyr, enligt rapporten.
Latinamerika har bittra erfarenhet av tidigare "krig" mot den organiserade brottsligheten. Järnhänder har i slutändan tappat greppet om situationen när kriminalitetens grundorsaker, som fattigdom, ojämlikhet och korruption, negligerats och fortsatt driva människor in i brottslighet. Samtidigt som massfängslanden och rättsövergrepp förhärdat nya grupper.
Bukele avfärdar all kritik.
"Organisationer för 'mänskliga rättigheter' ska veta att vi kommer att utplåna dessa satans mördare och deras kollaboratörer, vi kommer att kasta dem i fängelse och de kommer aldrig att komma ut igen", skriver han på X, tidigare Twitter, och tillägger:
"Vi bryr oss inte om era patetiska rapporter."