– Det här är riktigt, riktigt bra. För vårt folk, vårt land, vår stad.
Keiu Reimann, föreståndare för den nya vaccinationscentralen på Frihetstorget i centrala Tallinn, är nöjd med patienttrycket en regnig förmiddag mitt i veckan i november.
Inne i lokalen är det febril aktivitet. Centralen har bara stått här i en vecka, men redan har hundratals personer hunnit få en spruta. Över 700 de första fem dagarna, säger Reimann.
– Det är bara att komma förbi, man behöver vänta max fem minuter innan man får vaccinet. Det är väldigt enkelt.
Centralen, som efterföljts av flera liknande runtom i huvudstaden, kom till som ett av flera svar på den sviktande vaccinationstakten i landet.
Hårt drabbat
Vaccinationerna gick inledningsvis bra i Estland. I början låg man i toppskiktet i EU, men under sommaren stannade det av. Inte heller under hösten kom man i gång i samma takt.
Det visade sig bli närmast förödande. Baltikum har varit en av de hårdast drabbade regionerna den senaste tiden och Estland, Lettland och Litauen har alla legat i topp vad gäller smittspridningen per 100 000 invånare i oktober och november.
– Länderna i Baltikum har lägre vaccinationstäckning än genomsnittet i EU, och det är den mest bidragande faktorn, tillsammans med minskade restriktioner och den höga smittsamheten just nu, sade Andrea Ammon, generaldirektör för EU:s smittskyddsmyndighet ECDC, under en pressträff i Tallinn tidigare i veckan.
I Estland, ett land på drygt 1,3 miljoner invånare, nåddes vad man hoppas var kulmen den 7 november då över 600 covidpatienter var inlagda på sjukhus samtidigt. Som mest var det över 1 800 nya fall per 100 000 invånare per dag, ett mörkt pandemirekord för den lilla baltstaten.
– Det har varit rätt tufft. Sjukhusen var nästan fulla och vi var väldigt nära att passera sjukvårdskapaciteten, säger Mari-Anne Härma, biträdande generaldirektör för den estniska folkhälsomyndigheten, till TT efter pressträffen i Tallinn.
Krav på vaccinpass
Utvecklingen fick den estniska regeringen, som likt Sverige i mångt och mycket valt en strategi präglad av frivillighet och rekommendationer, att skruva upp restriktionerna. Munskyddskravet i bland annat lokaltrafik och butiker återinfördes, men även krav på vaccinpass för inträde på exempelvis restauranger och biografer infördes.
– Vi hoppades att det skulle gå vägen också detta år med tryck på sunt förnuft, men tyvärr nu under tredje vågen när vi återigen hamnade i topp i världen behövde vi ändra vår taktik, säger Mari-Anne Härma.
Förutom en tydligt ökad vaccinationsvilja efter de nya restriktionerna syntes även en oväntat stor och snabb nedgång både i sjukhusinläggningarna och i antalet nya fall, säger hon.
– På två veckor såg vi en nästan 50-procentig minskning av nya fall. Vi har aldrig sett sådan tydlig effekt tidigare, och vi vet inte riktigt vad det beror på ännu, säger hon, men tillägger att tillfällig distansundervisning på en del håll i landet kan ha bidragit.
Vaccintäckningen måste upp
Hur pandemin utvecklas i Baltikum och övriga EU under vintern kommer oavsett hänga mycket på hur man lyckas med det fortsatta vaccinationsarbetet, säger Andrea Ammon på ECDC.
– Det kan mycket väl vara så att vi behöver en betydligt högre vaccinationstäckning än vi tidigare trott för att få ett tillräckligt bra skydd på befolkningsnivå, på grund av den höga smittsamheten i viruset som sprids nu.
Varför människor avstår vaccin kommer då bli en avgörande fråga att försöka besvara, menar Andrea Ammon.
– Frågan om vaccinacceptans är väldigt komplex. Alla ovaccinerade är inte emot vaccin, utan det finns många olika anledningar. Det är något vi behöver förstå innan vi kan få bukt med den låga vaccinationstäckningen.
"Inte i behov av det"
Gavin Hardie som passerar förbi i duggregnet utanför vaccinationscentralen på Frihetstorget var länge en av dem som inte var "emot vaccinet", men som avstod från att ta det. Det var först när han skulle resa utomlands som han vaccinerade sig, berättar han.
– Annars hade jag inte planerat att ta det.
TT: Varför då?
– Jag är ingen antivaxxare eller något sådant, jag kände bara att det inte var något jag var i behov av, säger han.
Laura som går förbi med en barnvagn hade en helt annan inställning. Hon tog gladeligen vaccinet, men inte direkt när det erbjöds.
– Jag gjorde det i slutet av sommaren, för att ha så hög immunitet som möjligt under vintersäsongen, säger hon.
Omkring 58 procent av befolkningen i Estland har fått två doser vaccin, men även om takten ökat på senare tid är nivån fortsatt en bra bit under EU-snittet. Mari-Anne Härma jämför med Sverige, som likt Estland ofta pekats ut som avvikande för sina "mjukare" restriktioner.
– Vaccinationstäckningen i Sverige är ju betydligt bättre än i Estland. Så jag hoppas att vi kan nå dit också, så att vi inte behöver vara så hårda längre.