I ett vinterkyligt Tallinn skriker banderollerna ut sina ilskna ord vid stängslen kring Rysslands nedstängda ambassad.
"Putin är en terrorist" och "Er diktator dödar barn" lyder några av budskapen.
Estland är ett av EU:s och Natos gränsländer mot Ryssland. Här är vaksamheten stor, liksom kunskapen om – och erfarenheten av – hur de politiska tankegångarna allt som oftast går i Moskva.
– Att Ryssland är redo att återigen attackera sina fredliga grannar: det var naturligtvis något som vi varnade aktivt våra partners för redan på förhand, säger förra utrikesministern Eva-Maria Liimets till TT.
EU och Nato på plats
Estland firar under fredagen sin självständighetsdag, för frigörelsen från det gamla ryska imperiet 1918.
Att det i år sammanfaller med årsdagen av den förnyade ryska attacken mot Ukraina har fått extra tunga gäster att ta sig till Tallinn. Såväl EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg deltar i fredagens ceremonier.
Frihet och självständighet har plötsligt blivit något som inte längre är självklart.
– Man tänker inte på hur grundläggande friheten är. Man måste kämpa för den. Det som har hänt i Ukraina visar att man måste vara förberedd: inte bara med vapen, utan vi behöver ha god hälsa, god utbildning och förstå vad som är rätt och vad som är fel också – och vem som talar sanning och vem som ljuger, säger estniska parlamentsledamoten Kristina Smigun-Vähi.
Många rysktalande
Estland var snabbt ute med att stävja rysk propaganda efter krigsutbrottet i våras.
– I början fanns det spänningar. Det tog lite tid för alla att förstå vad som pågick. Vi stängde ner ryska propagandakanaler och de stegen hjälpte folk att förstå vem som är angriparen i kriget i Ukraina. Och det var inte så många som inte höll med om regeringens syn, säger Eva-Maria Liimets.
Även inom den stora rysktalande befolkningsgruppen i Estland är Putinvänligheten just nu rekordlåg.
– Men det finns fortfarande folk som tycker att Putin är en kung och att Putin har rätt, suckar Kristina Smigun-Vähi.
Hon är parlamentsledamot sedan 2019, men mest känd för sin karriär som längdåkare på skidor, med två OS-guld 2006 och ett VM-guld från 2003.
Ny järnridå?
Gränsen mellan Estland och Ryssland är nästan 30 mil lång. Allt mer tyder på att det är en ny järnridå som håller på att fällas ner.
I gränsstaden Narva låter Estland demonstrativt den ukrainska flaggan vaja bredvid den egna. På andra sidan Narvafloden vajar den ryska i vinterkylan. Relation mellan länderna är minst lika kall.
Fast det är inget nytt, konstaterar förre premiärministern Siim Kallas. Han minns hur han som EU-kommissionär för 15 år sedan försökte förmå Ryssland att samarbeta kring bygget av en ny bro i Narva för att främja utbytet över gränsen. EU lovade att betala – men dåvarande ryske biträdande premiärministern Sergej Ivanov gjorde ändå tummen ned.
– Han sade: "Ni kan bygga bron, men vi kommer inte att bygga någon väg till den", berättar Kallas, som inte räknar med någon snabb rysk uppmjukning.
– Det här inleddes för länge sedan och det kommer att vara så här under lång tid, befarar han.
Eva-Maria Liimets drar samma slutsats.
– De kommande åren kommer att bli svåra för Europa när det gäller säkerheten. Men livet går vidare – även med en ny järnridå, säger den förra utrikesministern till TT.
