72 FN-chaufförer fängslade i Etiopien

Etiopien har frihetsberövat 72 chaufförer som arbetade för FN:s världslivsmedelsprogram (WFP) i landets norra delar. Arresteringarna sker dagen efter att ett tjugotal FN-anställda gripits i räder i huvudstaden Addis Abeba.

Chaufförerna jobbade för FN:s världslivsmedelsprogram WFP. Arkivbild.

Chaufförerna jobbade för FN:s världslivsmedelsprogram WFP. Arkivbild.

Foto: TT

Etiopien2021-11-10 10:38

Chaufförerna greps i staden Semera, nära den enda vägen som leder till krigsdrabbade Tigrayregionen, där stora delar av befolkningen länge riskerat att svälta och är i stort behov av förnödenheter från hjälporganisationer.

"Vi upprätthåller kontakten med Etiopiens regering för att förstå anledningen bakom deras frihetsberövande", säger en talesperson för FN.

Godtyckliga gripanden

Beskedet kommer dagen efter att 22 andra FN-anställda etiopier gripits i huvudstaden Addis Abeba. Sex av dem släpptes efter kort tid, men resterande uppgavs på tisdagskvällen vara kvar i förvar. Deras gripande skedde i räder riktade mot etniska tigreaner och skedde enligt regeringens talesperson Legesse Tulu med anledning av deras medverkan i "terrorhandlingar", enligt Tutu utan koppling till arbetet med FN.

Godtyckliga gripanden av tigreaner har ökat kraftigt under den senaste veckan, efter det att myndigheterna fått tillstånd att frihetsberöva vem som helst som misstänks för att stötta "terrorgrupper", enligt advokater.

Systematiska övergrepp

Relationen mellan Etiopien och FN har varit spänd under hela den tid konflikten pågått.

FN har flera gånger slagit larm om möjliga krigsförbrytelser och människorättsbrott i konflikten, som dödat tusentals människor, tvingat miljontals på flykt, och lett till en utbredd hungersnöd.

Under onsdagen släppte människorättsorganisationen Amnesty en ny rapport om grova och systematiska våldtäkter i Amhararegionen, den här gången med Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) som förövare. Övergrepp uppges däremot ha förekommit från alla parter i konflikten.

Fakta: Tigraykonflikten

Det var i november 2020 som den etiopiska regeringen i Addis Abeba inledde en militär offensiv mot Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) som hade makten i Tigray-provinsen.

Detta efter att TPLF uttalat att man inte längre erkände den etiopiska centralregeringens legitimitet.

Regeringssidan fick stöd av eritreanska styrkor och striderna spred sig till de angränsande regionerna Amhara och Afar.

Striderna har under 2021 präglats av sexuellt våld mot civila och misstänkta massakrer, med förövare från alla sidor.

Under sommaren återtog TPLF merparten av Tigray, däribland regionhuvudstaden Mekele.

Sedan dess har larmen om brist på förnödenheter avlöst varandra.

FN hävdar att regeringen i Etiopien kan hindra hungersnöden, varpå Etiopien svarade med att utvisa FN-tjänstemän.

I oktober trappades stridigheterna upp igen. Regeringsstyrkor inledde en flygoffensiv över Tigray. TPLF rörde sig söderut och uppgavs ha tagit kontroll över två strategiska städer i Amhararegionen.

Källor: NE, Landguiden

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!