Nio etiopiska grupper har enats i en allians mot premiärminister Abiy Ahmeds regering. Bland dem finns den ledande rebellgruppen Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) och Oromos befrielsearmé (Ola) som redan samarbetar.
Den breda överenskommelsen innebär ett ökat hot mot centralregeringen i Addis Abeba, men också en fara för ett utvidgat inbördeskrig.
Uppgörelsen undertecknades i USA:s huvudstad Washington DC på fredagen. Samtliga nio grupper har organiserade beväpnade grenar, och i gemensamma uttalanden både varnade och inbjöd de regeringen till samtal.
"Vi ser nödvändigheten av att samarbeta och samla styrkorna för ett tryggt maktskifte", skriver grupperna i ett uttalande.
– Nästa steg är att organisera oss för att montera ned den nuvarande regeringen, antingen med våld eller genom förhandlingar, sade Mahamud Ugas Muhumed som representerar en av de nio motståndsgrupperna.
Yohanees Abraha, som representerar TPLF, säger att kontakter ska upprättas med flera länder, med diplomater i Etiopien och utländska aktörer i landet.
"Ett publicitetsjippo"
Etiopiens regering kallar sammanslutningen för ett "publicitetsjippo", och hävdar att organisationerna som ingår i fronten "saknar förankring", skriver AP.
Statligt styrda medier uppmanar samtidigt till mobilisering av före detta militärer för att stoppa en militär offensiv, skriver Reuters.
FN:s säkerhetsråd samlades för ett krismöte på fredagen för att att diskutera utvecklingen. Mötet resulterade i ett rådsuttalande med uppmaning till eldupphör. FN kräver också att parterna trappar ned våldsamheterna i norra delen av Etiopien samt att parterna undviker hatfyllda uppmaningar till våld.
En diplomat stationerad i Etiopien, som vill vara anonym, säger att en samlad militär kraft kan utgöra ett verkligt hot mot regimen i huvudstaden Addis Abeba.
– Jag känner inte till alla som ingår (i samlingen), det är svårt att säga hur många de är och vilka tillgångar de har, säger diplomaten.
"Jag är i valet och kvalet"
Sveriges utrikesdepartement avråder svenskar från att resa till Etiopien. Svenskar som befinner sig i landet bör också lämna det, uppger det för TT på fredagskvällen.
Beskedet följer på liknande beslut från bland annat USA och Norge. Enligt UD finns det uppskattningsvis 500–1 000 svenskar i landet.
TT talade med en av dem på fredagskvällen, en man som under lång tid regelbundet besökt landet av privata skäl och som föredrar att vara anonym.
– Jag är i valet och kvalet hur jag ska göra. Jag skulle vilja ha lite mer information. Vad skulle kunna hända om jag stannar kvar? säger mannen som bor i en lägenhet i en lugn stadsdel i Addis Abeba.
– Det är lite oklart hur det här kommer att utvecklas. Men i det här området är det jättelugnt, här syns varken militär eller polis.
Militär offensiv
Människorättsorganisationen Amnesty varnar för en farlig utveckling med hatfyllda budskap på sociala medier, bland annat "uppmaningar till våld och etniska hatuttryck riktade mot invånare i Tigray – budskap som inte stoppats".
Facebooks moderbolag Meta har meddelat att man bland annat stoppat meddelanden från premiärminister Abiy Ahmed med en uppmaning om att "begrava" rebeller.
Uppgifter förekommer också om att etiopisk säkerhetspolis frihetsberövar personer som man misstänker har kopplingar till TPLF.
Premiärministern beordrade en offensiv i provinsen Tigray för ett år sedan för att störta den regionala ledningen TPLF. Men rebellerna genomförde en motoffensiv i juni i år, och återtog stora delar av provinsen.
Konflikten har även spridits till grannregionerna Afar och Amhara.
Konfliktens humanitära kostnader är svåra att överskåda, då få oberoende observatörer har möjlighet att bevaka utvecklingen. Hungersnöd och svält drabbar stora delar av befolkningen, det är svårt att uppskatta antalet döda och skadade i konflikten liksom hur många människor som tvingats fly.
