Parlamentsvalet i Etiopien har senarelagts i ungefär en femtedel av landets valkretsar på grund av uppror, etniskt våld och logistiska problem. Där är valdagen i stället planerad till den 6 september.
I det svårt konflikthärjade Tigray har dock inget valdatum fastställts alls. Därifrån har vittnesmål kommit den senaste tiden om massakrer, övergrepp och urskillningslöst dödande. Enligt en färsk analys från FN svälter över 350 000 människor i regionen, och ytterligare flera miljoner riskerar att drabbas av svält.
Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed beordrade i november i fjol en offensiv mot Tigray efter anklagelser om att partiet Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF), som styrde delstaten, attackerat arméförläggningar.
Situationen har sedan förvärrats under 2021, då vårdpersonal har vittnat om berättelser om extremt sexuellt våld utfört av soldater från Etiopien och grannlandet Eritrea. Uppgifterna har skakat om bland annat Robert Mardini, generaldirektör för Internationella rödakorskommittén (ICRC).
– Jag har inte hört om så fruktansvärda vittnesmål inom det humanitära området på över två decennier, sade han i en intervju med nyhetsbyrån AFP i våras.
"Grundläggande problem"
Men den svåra konflikten i Tigray och problemen i Etiopien behöver inte påverka den nu sittande premiärministern Abyi Ahmeds trovärdighet som ledare, bedömer konfliktforskaren Redie Bereketeab, som inte anser att landets svårigheter nödvändigtvis kretsar just kring premiärministern eller regeringen.
– Det här är ett grundläggande problem som har funnits i Etiopien i flera år, och som tar flera år att ändra. Valet kommer inte att förändra någonting, men det är ett steg framåt, säger han.
Och trots att Abiy Ahmed har fått skarp kritik för den svåra situationen i framför allt Tigray ser Redie Bereketeab inte att just premiärministern är ansvarig för den.
– Man kan också vända bladet och tänka – är det inte TPLF som har orsakat konflikten? De har styrt landet i 27 år och det är de som har vållat de strukturella allvarliga problem som landet har. Det är de som har börjat konflikten i Tigray, anser Redie Bereketeab.
Nobels fredspris
Premiärministern har tidigare hyllats internationellt för sina reformer i landet, och tog 2019 emot Nobels fredspris. Men hyllningskören har tystnat på grund av situationen i Tigray, och människorättsorganisationer uppger att premiärministern tagit tillbaka vissa av reformerna han tidigare infört. Kritiken verkar dock inte påverka honom och hans medarbetare märkbart.
– Premiärministern måste inte vara älskad i väst, öst, syd eller nord. Det är tillräckligt att han står för Etiopiens folk och landets utveckling, sade hans talesperson för några dagar sedan, rapporterar AFP.
Splittrad opposition
Den troliga valutgången är att Abiy Ahmed och hans parti Etiopiska välståndspartiet (EPP) kommer att ta hem en bekväm valseger och bilda regering.
– Även om det blir så skulle det finnas stora tvivel kring trovärdigheten i processen i många etiopiers ögon, och även internationella observatörer, säger William Davison, Etiopienanalytiker hos tankesmedjan International Crisis Group, till AFP.
Men det finns även möjlighet för oppositionspartier att nå framgångar i valet den här gången, säger Redie Bereketeab. Men eftersom 40 partier har registrerats för att delta i valet kan det bli svårt att hävda sig, då det inte finns någon stark enad front.
– Men jag tror inte att det blir som tidigare att det styrande partiet får 100 procent, det finns andra som har möjlighet att vinna röster.