Etiopisk offensiv mal ned motstånd i Tigray

Etiopiens enorma militära offensiv i regionen Tigray ser ut att ha ett enda mål: mala ned allt motstånd. Regeringsstyrkor har intagit tre viktiga städer och ställer siktet på regionala huvudstaden Mekele. Omvärlden vädjar om återhållsamhet.

Människor som drivits på flykt fick här tillfälligt uppehälle i en anläggning i Shire, i Tigray, i februari förra året. Arkivbild.

Människor som drivits på flykt fick här tillfälligt uppehälle i en anläggning i Shire, i Tigray, i februari förra året. Arkivbild.

Foto: Hjälporganisationen IRC via AP/TT

Etiopien2022-10-18 13:11

Addis Abeba meddelade på tisdagen att centralorten Shire intagits. Shire hade omkring 100 000 invånare när konflikten inleddes och ligger 30 mil nordväst om Tigrays centralort Mekele.

Shires fall bekräftades av Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) efter flera dagar av hårda strider. Etiopisk militär har genomfört omfattande bombningar i regionen, troligen understödd av styrkor från grannlandet Eritrea.

De två andra städerna som intagits är Korem och Alamata, omkring 18 mil söder om Mekele.

Massaker

"Fienden massakrerar vårt folk med tunga vapen i de områden som den invaderar", lyder ett uttalande från den tigreanska sidans centralkommando. Regeringsstyrkornas anfall beskrivs som en pågående kamp på liv och död för Tigray.

Det böljande kriget som inleddes i augusti i fjol har därmed tagit ytterligare en ny vändning, kanske den sista. Premiärminister Abiy Ahmed och regeringen i Addis Abeba verkar skoningslösa i sina kommentarer om offensiven. Abiys säkerhetsrådgivare Redwan Hussein säger att konflikten inte "eskalerar".

"Nu släcks den" skriver han ödesmättat på Twitter.

Tidigare krav från Afrikanska unionen (AU) om att parterna skulle sätta sig i fredsförhandlingar har inte hörsammats av Addis Abeba. Inte heller krav från FN:s generalsekreterare António Guterres om att eritreanska styrkor ska lämna stridsområdet får respons. Krasst konstaterade han i måndags att konflikten håller på att hamna "bortom all kontroll".

FN:s nye mänskliga rättighetschef Volker Turk varnade på tisdagen i ett uttalande om "en allvarlig risk för upptrappning" och att omfattningen på civilbefolkningens lidanden är "helt häpnadsväckande".

Konflikten mellan tigreanska rebeller och regeringen i Addis Abeba inleddes i november 2020, då premiärminister Abiy Ahmed skickade den etiopiska armén till Tigray efter att ha anklagat tigreanska trupper för attacker mot militära anläggningar.

Djupa maktmotsättningar

Bakom konflikten ligger långtgående, historiska motsättningar mellan regionen Tigray som tidigare hade ett visst mått av självstyre, och centralregeringen i Addis Abeba. Tigray och dess styrkor under TPLF:s kommando gick till motoffensiv sommaren 2021 och lyckades rycka fram mot huvudstaden, följt av ett blodigt ställningskrig.

En skör vapenvila slöts i våras, men i augusti eskalerade attacker och strider igen.

Civilbefolkningen i Tigray, en gång beräknad till omkring sex miljoner, har under hela konflikten lidit svår nöd, då vägar till regionen blockerats för nödtransporter, bistånd och akut hjälp. Minst två miljoner invånare har tvingats fly sina hem.

Det finns inte ens några uppskattningar på hur många som dött under konflikten då hjälporganisationer, journalister och oberoende källor inte kan verka i stridsområden eller i ett avskuret Tigray.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!