Uppgörelsen mellan parterna antogs i Pretoria under formellt medlarskap av Afrikanska unionen (AU). Innehållet i uppgörelsen var inte helt offentliggjort på onsdagskvällen, men Kjetil Tronvoll på Oslo nye høyskole har god insyn i avtalet. Han konstaterar att Tigray har tvingats backa.
– Det är mer än kapitulation än en vapenvila, konstaterar han.
Tigray och därmed Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) går med på att lämna in alla sina vapen inom 30 dagar. Regionen, som haft ett visst mått självständighet gentemot centralmakten i Addis Abeba, underställs federal makt.
– Den federala myndigheten ska ta över kontrollen på marken i Tigray. Det innebär en slags övergångsregering i Tigray, säger Tronvoll som låter överraskad över utgången av samtalen.
Även om AU stod som formell medlare, så är det USA som haft musklerna i förhandlingen. Samtidigt har Kenyas tidigare president Uhuru Kenyatta varit aktiv i de slitsamma diskussionerna om mindre detaljer.
Kriminella anklagelser
Förhandlingarna inleddes 24 oktober och förlängdes i söndags. Till sist var den tigreanska befrielserörelsen tvungen att sluta ett avtal för att förhindra den etiopiska militärens brutala frammarsch i regionen, med centralorten Mekele som mål. Offensiven avbryts nu.
– I gengäld lägger Addis Abeba ned kriminella anklagelser mot och terrorstämplingar av TPLF:s ledarskap, fortsätter Tronvoll.
TT: Är det en framgång för premiärminister Abiy Ahmed och Addis Abeba?
– Både ja och nej. Regimen hade velat gripa hela TPLF:s ledarskap och det har de inte lyckats med. Men de lyckas upprätta federal kontroll över Tigray.
Enligt avtalet i Pretoria ska maktförändringen i Tigray styras av den etiopiska konstitutionen – och i den står det att ska finnas en politisk autonomi i delstaterna.
Splittrat parti
Där finns en motsättning, konstaterar Tronvoll, som samtidigt säger att den styrande makten ofta förbehåller sig rätten att tolka konstitutionen.
Dessutom kvarstår frågan om grannlandet Eritreas aktiva roll i strider. Men i avtalet står det att Etiopiens militär ska kontrollera gränserna till Tigray.
Ett avgörande problem är om premiärminister Abiy Ahmed kan genomföra avtalet, då det finns starka krafter i Addis Abeba, inom militären och inom hans parti som kan motverka en fred. I uppgörelsen finns också skrivningar om ersättning till offer och en försoningsprocess.
– Det styrande partiet är mycket splittrat, konstaterar freds- och konfliktforskare Kjetil Tronvoll.