"Kriget kan komma till huvudstaden"

Undantagstillstånd i hela landet, inventering av vapen och möjlighet att inkalla alla över 18 år till strid. Tigraystyrkornas framsteg i Etiopien möts av upptrappning från centralmakten.
–Tigreanska styrkor ser ut att kunna ta kriget till Addis Abeba, säger analytikern William Davison.

Tigrayregionens huvudstad Mekele efter ett luftangrepp den 20 oktober.

Tigrayregionens huvudstad Mekele efter ett luftangrepp den 20 oktober.

Foto: AP/TT

Etiopien2021-11-04 05:00

"Håll koll på personer i din närhet som jobbar för fienden."

Etiopiens premiärminister Abiy Ahmeds uppmaning till folket kom som svar på de framsteg Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) gjort i striderna mot regeringsstyrkorna, som trappats upp de senaste dagarna.

Efter att TPLF i veckan intagit Dessie och Kombolcha, två strategiskt viktiga städer cirka 40 mil från huvudstaden, utlyste centralregeringen i Addis Abeba undantagstillstånd som bland annat gör det möjligt att fängsla alla som misstänks ha koppling till de tigreanska styrkorna.

Budskapet från både Abiy Ahmed och TPLF är tydliga: Tigraystyrkorna siktar på huvudstaden, vars invånare beordras göra sig redo för att behöva försvara sina bostadsområden.

Frammarsch utanför Tigray

Enligt Redie Bereketeab, konfliktforskare vid Nordiska Afrikainstitutet med fokus på Afrikas horn, tyder undantagstillståndet på att staten nu använder alla sina verktyg för att mobilisera befolkningen.

– Nu ser de ut att sätta in allt i sin makt för att besegra TPLF; alla vapen, arméer och miliser från hela landet. Man kan fråga sig varför de inte gjort det tidigare, säger Bereketeab.

Det har gått ett år sedan konflikten i Tigray startade. Det regionala styret TPLF sade i november 2020 att det inte längre erkände centralregeringen.

Abiy Ahmed, som 2019 belönades med Nobels fredspris för försoningsprocessen med den gamla ärkefienden Eritrea, svarade med att skicka trupper som tog kontroll över området. Och så förblev det, fram till i somras då TPLF tog kontroll över regionens huvudstad Mekele. Konflikten, som präglats av extrem brutalitet från alla parter, ofta riktad mot civila, gick återigen upp i ett högintensivt läge.

– Tigreanska styrkor har varit på offensiven utanför Tigrays gränser sedan i juli, främst i Amhararegionen, säger William Davison, Etiopienanalytiker vid tankesmedjan International crisis group.

Kontrollen över Dessie och Kombulcha, som båda ligger i Amhararegionen, försätter dem i stark position inför ett eventuellt närmande av Addis Abeba.

Viktig infrastruktur

Landvinningarna kommer trots att befolkningen i Amhara och närliggande Afarregionen, likt invånarna i storstadsområdet kring Addis Abeba, i regel är fientligt inställda till TPLF och fått regionala uppmaningar att strida mot dem.

– Framstegen ger de tigreanska styrkorna möjlighet att gå vidare österut, genom Afar där de möjligtvis skulle kunna ta kontroll över Djiboutikorridoren, säger Davison och hänvisar till den viktiga väg till grannlandet som ger inlandsstaten nödvändig tillgång till Djiboutis hamnar.

Om TPLF tar kontroll över Djiboutipassagen kan de utöva stora ekonomiska påtryckningar gentemot centralmakten i Addis Abeba. Dessutom har TPLF allierat sig med milisgruppen Oromos befrielsearme (Ola), vilket stärker deras position utanför Tigray.

– Så det finns ett verkligt militärt och politiskt hot mot den centrala regeringen, säger William Davison.

Frågan är vad som händer härnäst.

Redie Bereketeab tvivlar på att de tigreanska styrkorna klarar en samlad statlig offensiv riktad mot dem.

– Det är stor obalans mellan den federala regeringen och TPLF, som inte har samma resurser eller tillgångar. Om regeringen mobiliserar fullt ut tror jag inte TPLF kan vinna, säger han.

Men William Davison anser att framtiden är mer oviss.

– Vi ser hur tigreanska styrkor gör stora framsteg på slagfälten. Men om, och i så fall hur snabbt, de skulle kunna röra sig söderut och ta kontroll över Addis Abeba är svårt att veta, säger han.

Fakta: Konflikten i Tigray

Det var i november 2020 som den etiopiska regeringen i Addis Abeba inledde en militär offensiv mot Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) som hade makten i Tigray-provinsen.

Detta efter att TPLF uttalat att man inte längre erkände den etiopiska centralregeringens legitimitet.

Regeringssidan fick stöd av eritreanska styrkor och striderna spred sig till de angränsande regionerna Amhara och Afar.

Striderna har under 2021 präglats av sexuellt våld mot civila och misstänkta massakrer, med förövare från alla sidor.

Under sommaren återtog TPLF merparten av Tigray, däribland regionhuvudstaden Mekele.

Sedan dess har larmen om brist på förnödenheter avlöst varandra. I juni varnade Unicef för att 100 000 barn hotades av svält. I september visade mätningar att en femtedel av alla barn under fem år var undernärda.

FN hävdar att regeringen i Etiopien kan hindra hungersnöden, varpå Etiopien svarade med att utvisa sju FN-tjänstemän som anses ha "lagt sig i interna angelägenheter", ett beslut som kritiserats häftigt av omvärlden.

I oktober trappades stridigheterna upp igen. Regeringsstyrkor inledde en flygoffensiv över Tigray. TPLF rörde sig söderut och uppgavs ha tagit kontroll över två strategiska städer i Amhararegionen.

Källor: NE, Landguiden


Fakta: Etiopien

Etiopien är Afrikas näst folkrikaste land med drygt 112 miljoner invånare.

Befolkningen består av ett stort antal folkgrupper, där oromoerna beräknas vara flest, även om de är splittrade i undergrupper.

Amharerna, och de närbesläktade tigreanerna (som utgör 6–7 procent av befolkningen i stort), har historiskt varit statsbärande folk.

Mellan 1998 och 2000 utkämpade Etiopien ett blodigt krig mot Eritrea, utlöst av en gränstvist. 100 000 människor dog och efter att FN:s fredsmäklingsförsök misslyckats har de båda länderna på pappret legat i krig fram till 2018.

Enligt landets författning har delstater rätt att bryta sig loss ur federationen, men centralregeringen har behållit ett starkt grepp om makten.

Källa: Landguiden/UI.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!