I november beordrade Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed en offensiv mot regionen Tigray i de norra delarna av landet. Han beskrev den som ett svar på attacker från Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) mot regeringssoldater och lovade en snabb seger.
TPFL menar å sin sida att Abiy sedan han kom till makten har marginaliserat och förföljt tigreaner, den folkgrupp som TPLF företräder.
Firade på gatorna
Och nästan åtta månader senare uppgavs rebeller från TPLF:s väpnade gren TDF i måndags ha gått in i regionhuvudstaden Mekele. Medlemmar i en interimsregering utsedd av Abiy rapporteras ha flytt och firande ska ha utbrutit på gatorna.
Mekele står nu helt under det tidigare styrets kontroll, uppger en talesperson för TPFL för nyhetsbyrån Reuters under tisdagen. Ögonvittnen uppger också att inga eritreanska styrkor, som funnits på plats, har setts till i staden Shire i Tigray sedan i måndags kväll. De eritreanska styrkorna är allierade med centralregeringen i Addis Abeba, skriver AFP.
Informationen om vad som händer är dock bristfällig och svår att verifiera.
Kort efter det att uppgifterna om maktövertagandet i Mekele började spridas meddelade Abiys regering att den har utlyst en ensidig vapenvila i regionen. Det motiveras officiellt med behovet av att kunna genomföra skörden i Tigray – där många går hungriga i konfliktens spår.
Hundratusentals har på grund av konflikten försatts på flykt. I slutet av maj började det storma i östra Sudan, där många etiopiska flyktingar lever. Stormen har under de senaste veckorna blivit allt mer intensiv och enligt FN har fler än 16 000 flyktingar fått sina boplatser förstörda.
Manar till kamp
FN:s generalsekreterare António Guterres har pratat med Abiy och säger sig vara hoppfull om att vapnen ska tystna. Tigrays tidigare regering hyllar dock rebellernas framryckning och manar till fortsatt kamp.
"Tigrays regering uppmanar vårt folk och Tigrays armé att intensifiera sin kamp tills det att våra fiender helt och fullt lämnar Tigray" står det i uttalandet.
Utvecklingen har fått USA, Irland och Storbritannien att begära ett krismöte i FN:s säkerhetsråd, enligt diplomatiska källor. Det kan komma att bli av på fredag.