Beskedet från Addis Abeba om att jättedammen fyllts kom bara två veckor efter det att nya förhandlingar mellan de tre berörda parterna inletts för att hitta en lösning på dispyten.
Förutom Etiopien och Egypten påverkas också Sudan av dammen.
Förhandlingar avbröts 2021 på grund av motsättningar, men hade precis återupptagits.
Kritiker befarar att dammen, med en byggnadskostnad på motsvarande 45 miljarder kronor, påverkar Nilens vattenflöde. Upprepade gånger har regimen i Etiopien uppmanats att inte fylla reservoaren innan en uppgörelse slutits.
Det hindrade inte premiärminister Abiy Ahmed att kungöra söndagens uppgift om att dammen nu fyllts med vatten.
"Med stor glädje"
"Det är med stor glädje som jag kan berätta att den fjärde och slutgiltiga fasen av vattenpåfyllnad har avslutats", skriver premiärministern på sociala medier.
"Vi har mött många utmaningar och ibland tvingats att backa. Vi har haft interna utmaningar och externa påtryckningar" fortsatte Ahmed och beräknade att det enorma projektet ska vara färdigkonstruerat nästa år.
Svaret från Egyptens utrikesdepartement kom omedelbart på söndagskvällen. Korthugget förklarade Egypten att dammen är "illegal".
Det "unilaterala" beslutet från Addis Abeba kommer att försvåra framtida förhandlingar, konstaterade Kairo.
En stridsfråga
Frågan om vattentillgång är generellt en av vanligaste orsakerna till motsättningar och kriser i regionen.
Enligt FN:s beräkningar kan Egypten komma att "bli utan vatten år 2025". Den nuvarande krisen i Sudan, och främst då i Darfurregionen, handlar bland annat om tillgången till vatten. Dessutom är Sudan för närvarande sargat av inbördes strider mellan armén och den paramilitära gruppen Rapid Support Force.
Etiopiens projekt att bygga Afrikas största damm inleddes 2011 och är avgörande i Etiopiens ambition att bli Afrikas största elexportör.