– Det stämmer att vi nu befinner oss i en allvarlig kris, men EU orsakade inte den här situationen, ändå förväntas vi vara en del av lösningen, säger Schinas, vars portfölj bland annat omfattar migrationsfrågor, i en intervju med österrikiska Wiener Zeitung.
Den grekiske kommissionärens uttalande ska ses mot bakgrund av den oro som luftats i flera EU-länder om att en upprepning av flyktingvågen 2015 nu hotar medlemsländerna.
"Reflexmässigt"
Då anlände mer än en miljon migranter, och många mottagarländer pressades hårt för att klara av att ta emot människor på ett rimligt vis, samtidigt som högerextremistiska och främlingsfientliga grupper vann mark.
Margaritis Schinas, som också är vice kommissionsordförande, säger att han inte tror att en stor kris väntar nu men att han vill "undvika att vi reflexmässigt tar oss tillbaka till krisåret 2015 innan vi ens vet hur situationen ska utvecklas".
FN:s flyktingorgan UNHCR bedömer att till följd av talibanernas maktövertagande kan omkring en halv miljon människor att ha flytt Afghanistan vid årsskiftet.
"Samsynen inom EU ökar"
Schinas konstaterar ändå att EU att är bättre förberett denna gång, bland annat med starkare gränskontroll och med ekonomiska resurser att stödja Afghanistans gränsländer. Samtidigt ökar hela tiden samsynen hos EU:s medlemsländer om vilken politik som ska föras i frågan, enligt Margaritis Schinas.
– Därför ser jag att nu är stunden inne för att komma överens om en gemensam europeisk migrations- och asylpolitik som vi föreslog i september i EU-kommissionen.
Det var i september förra året som Schinas tillsammans med den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson lade fram kommissionens förslag till gemensam migrationspolitik. Bland annat föreslogs ett obligatoriskt deltagande för alla medlemsländer vid krislägen, antingen genom att ta emot asylsökande som anlänt till ett hårt pressat EU-land eller att hjälpa till med hemsändande av personer som inte fått rätt att stanna i EU.
"Motstånd hos populister"
Men förslagen mötte motstånd, särskilt bland forna öststater. Även Österrike tillhörde kritikerna.
I intervjun med Wiener Zeitung medger Schinas– trots att han hävdar ökad samsyn – att åsiktsskillnaderna består bland medlemsländerna och att de hårdaste motståndarna till en gemensam migrations- och asylpolitik återfinns bland "populister på höger- och vänsterkanten".
Schinas konstaterar också att Frankrike kommer att hålla presidentval i maj 2022 och att Tyskland vid det laget bör ha en ny regering vilket – enligt honom – kan leda till nya öppningar för en gemensam EU-politik i migrationsfrågan.